Author Archives: Anna Samuelsson

När jorden blev rund – Nya tankar i Europa under 1500-1600-talen

När jorden blev rund

– Nya tankar i Europa under 1500-1600-talen

I Sverige säger man att medeltiden tar slut med Gustav Vasa (1500-talet) I Västeuropa är man tidigare, 1400-talet. Men vad händer sen? Det kallas den nya tiden… Man vad är det egentligen som är nytt? Religionen…? Jo, synsättet förändras. Makten i samhället förskjuts, handeln börjar lämna byn. Europa börjar befästa sitt grepp som världs dominant.

Centralt innehåll

Området svarar mot följande delar i det av skolverket beslutade centrala innehållet:

Historia:

  • Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
  • (Revolutioner och) framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
  • Den europeiska dominansen, (imperialism) och kolonialism.

Religion:

  • Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

 

Kunskapskrav

 

När jorden blev rund

– Nya tankar i Europa under 1500-1600-talen

 

 

Betyget E

 

Betyget C Betyget A
Europas dominans i världen från 1500-talet och framåt.

Du känner till de största upptäckarna. Du kan förklara vad triangelhandeln innebar och du kan diskutera runt orsaker och konsekvenser, samt motivera dina åsikter.

 

 

Europas dominans i världen från 1500-talet och framåt.

Du har goda faktakunskaper och kan föra djupare resonemang om orsaker och konsekvenser. Du motiverar dina tankegångar med hänvisning till det förflutna och nuet.

 

Europas dominans i världen från 1500-talet och framåt.

Du har mycket goda faktakunskaper. Och du kan föra välutvecklade resonemang om orsak och konsekvens. Du kan motivera och argumentera för åsikter.

 

Reformationen och kyrkan

Du känner till de ledande personerna. Du kan förklara vad reformationen innebar samt vad den fick för konsekvenser för den kristna kyrkan. Du kan diskutera runt orsaker och konsekvenser, samt motivera dina åsikter.

 

Reformationen och kyrkan

Du har goda faktakunskaper och kan föra djupare resonemang om orsaker och konsekvenser. Du motiverar dina tankegångar med hänvisning till det förflutna och nuet.

 

Reformationen och kyrkan

Du har mycket goda faktakunskaper. Och du kan föra välutvecklade resonemang om orsak och konsekvens. Du kan motivera och argumentera för åsikter.

 

Den politiska maktens förändring

Du känner till de ledande personerna och de stora maktkonflikterna. Du kan resonera om hur de europeiska länderna började gå från feodalism till stark monark. Du kan diskutera runt orsaker och konsekvenser, samt motivera dina åsikter.

 

 

Den politiska maktens förändring

 

Du har goda faktakunskaper och kan föra djupare resonemang om orsaker och konsekvenser. Du motiverar dina tankegångar med hänvisning till det förflutna och nuet.

 

Den politiska maktens förändring

 

Du har mycket goda faktakunskaper och du kan föra välutvecklade resonemang om orsak och konsekvens. Du kan motivera och argumentera för åsikter.

 

 

Lite mer konkret uttryckt; det här är dina mål.

Du ska kunna förklara:

  • Hur Europa kom att dominera världen från 1500-talet och framåt.
  • Vad reformationen innebar för den kristna kyrkan.
  • Hur den politiska makten förändras – hur reformationen påverkade livet i Europa

 

Undervisningens innehåll (arbetssätt, arbetsformer)

I detta arbetsområde kommer vi att förutom genomgångar och diskussioner också göra olika typer av övningar och reflektioner utifrån exempelvis film.

 

Bedömning

Bedömning sker kontinuerligt i klassrumssituationen genom diskussioner och skrivuppgifter.

 

  • Skrivuppgift 1 och diskussion: varför ville européerna ge sig ut på haven och vad gjorde resorna möjliga? fredag 19/10 8a och 8c, måndag 22/10 8b.
  • Skrivuppgift 2 och diskussion: Triangelhandeln, hur fungerade den och kan vi se spår av den i dag? onsdag31/10 8b, tisdag 6/11 8a och 8c
  • Skrivuppgift 3 och diskussion: Reformationen, vad innebar den och vilken betydelse fick den för både kungar och vanligt folk? Måndag 12/11 8b, tisdag 13/11 8a och 8c.

 

 

Planering

Vecka 42

  • Introduktion av arbetsområdet. Vad menas med nya tiden? Vad var renässansen? Genomgång ”upptäckternas tid” Hur såg man på världen? Vad gjorde resorna möjliga?
  • Portugal och Spanien ger sig allt längre ut på haven. Christoffer Columbus, var han riktigt klok? Ev. ser vi en kort film om Columbus.
  • Skrivuppgift 1 och diskussion: varför ville européerna ge sig ut på haven och vad gjorde resorna möjliga? Fredag 19/10 8a och 8c  Genomgång: Amerikas ursprungsbefolkning och vad som hände i mötet med européerna.

Vecka 43

  • Skrivuppgift 1 och diskussion: varför ville européerna ge sig ut på haven och vad gjorde resorna möjliga? måndag 22/10 8b 
  • Genomgång: Amerikas ursprungsbefolkning och vad som hände i mötet med européerna.
  • Europa koloniserar sina erövrade områden och ”triangelhandeln” sätter fart. Vi gör en källövning om slavhandeln.
  • Skrivuppgift 2 och diskussion: Triangelhandeln, hur fungerade den och kan vi se spår av den i dag? onsdag 31/10 8b

 

Vecka 45

  • Skrivuppgift 2 och diskussion: Triangelhandeln, hur fungerade den och kan vi se spår av den i dag? tisdag 6/11 8a och 8c
  • Genomgång: Reformationen. Vem var Martin Luther och vad ville han? Hur reformationen påverkade folket, både kungar och allmänhet.
  • Kort repetition om Sverige under 15- och 1600-tal. Vi gör en källövning om stormaktstiden.

Vecka 46

  • Skrivuppgift 3 och diskussion: Reformationen, vad innebar den och vilken betydelse fick den för både kungar och vanligt folk? Måndag 12/11 8b, tisdag 13/11 8a och 8c.
  • Nya ledande länder: Tulpanhysteri i Holland, Solkungen i Frankrike och engelske kungen Henrik VIII med alla fruar…
  • Vi sammanfattar arbetsområdet. Vad menar vi med nya tiden? Vad var nytt och vad kan vi se än i dag?.

 

 

 

 

Posted in SO

Vad är politik

Vad är politik och hur styrs Sverige?

Söndag 9/9 är det dags för val till kommun, landsting och riksdag. Så då är det väl bra att läsårets första arbetsområde handlar om politik. Vad är politik?

Politik är att fatta beslut i frågor som rör många. Makten i samhället finns i grunden hos folket men media, företag mm påverkar också mycket. Vi lever i en demokrati där folkets röst väger tyngst men har folket alltid rätt att säga, göra, tycka vad som helst? Våra politiska partier har sin grund i olika ideologier. Vad är en ideologi och är det inte ganska svårt att passa in partierna i de olika ideologierna?

 Centralt innehåll: Momentet svarar mot följande centrala innehåll i LGR 11

  • Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
  • Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner.

 

Kunskapskrav

Nedan följer de relevanta skolverkskraven för betyget C. Alla betyg har samma innehåll men djupare, respektive ytligare tillämpning och förståelse. Ex: för betyget A ska du ha mycket goda kunskaper., för betyget C goda kunskaper, för betyget E behöver du bara ha kunskaper … etc. Samtliga kunskapskrav  finns att läsa på skolverkets hemsida, www.skolverket.se

Samhällskunskap: Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9

”Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur (sociala, mediala, rättsliga ekonomiska) och politiska strukturer är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.

Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande”.

 

Lite mer konkret uttryckt; det här är dina mål:

  • Du ska kunna beskriva och förklara de stora politiska ideologierna och resonera kring hur våra riksdagspartier anknyter till ideologierna.
  • Du ska kunna resonera kring begreppen demokrati och diktatur och kunna redogöra för och resonera kring hur demokratin i Sverige fungerar.
  • Du ska kunna beskriva och förklara hur Sverige styrs och hur vårt politiska system är organiserat.

 

 

Undervisningens innehåll (arbetssätt, arbetsformer)

Förutom genomgångar och diskussioner görs olika typer av övningar och reflektioner utifrån exempelvis film. Självklart kommer vi även att följa valrörelsen och analysera valresultatet.

 

Utvärdering:

Arbetet utvärderas kontinuerligt under lektionstid men också genom inlämningsuppgifter.

Arbetsområdet första del ”Vad är politik?” utvärderas genom en inlämningsuppgift som lämnas in fredag 14/9.  Läs s. 27-55 i din samhällbok och dina anteckningar.

”Hur styrs Sverige?” utvärderas genom att vi gör uppgifterna 3,5,6,7,9,10,11, 12 och 15 på sidan 99 i samhällsboken, uppgiften lämnas in fredag 5/10 

 

 

 

 

 

Vad är politik och hur styrs Sverige?

Bedömningsaspekter: Faktakunskaper, begreppskännedom reflektions och analysförmåga.

Betygssättning:  För att nå ett högre betyg ska du först ha uppfyllt alla kriterier på de lägre nivåerna. För betyget D ska man ha nått samtliga krav för ”E”, samt merparten av ”C”. För betyget ”B” ska du ha nått samtliga krav för ”C”, samt merparten av ”A”.

Betyget E Betyget C Betyget A
Du kan beskriva och förklara de stora politiska ideologierna och resonera kring hur våra riksdagspartier anknyter till ideologierna.

Du har grundläggande kunskaper och kan beskriva enkla samband.

Du kan beskriva och förklara de stora politiska ideologierna och resonera kring hur våra riksdagspartier anknyter till ideologierna.

Du har goda kunskaper och kan beskriva förhållandevis komplexa samband.

Du kan beskriva och förklara de stora politiska ideologierna och resonera kring hur våra riksdagspartier anknyter till ideologierna.

Du har mycket goda kunskaper och kan beskriva komplexa samband..

Du kan resonera kring begreppen demokrati och diktatur och kan redogöra för och resonera kring hur demokratin i Sverige fungerar.

 Du har grundläggande kunskaper och kan föra enkla resonemang om begreppen och hur demokratin i Sverige fungerar.

Du kan resonera kring begreppen demokrati och diktatur och kan redogöra för och resonera kring hur demokratin i Sverige fungerar.

Du har goda kunskaper och kan föra relativt väl utvecklade  resonemang om begreppen och hur demokratin i Sverige fungerar.

Du kan resonera kring begreppen demokrati och diktatur och kan redogöra för och resonera kring hur demokratin i Sverige fungerar.

Du har mycket goda kunskaper, kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om begreppen och hur demokratin i Sverige fungerar.

Du kan beskriva och förklara hur Sverige styrs och hur vårt politiska system är organiserat.

Du har grundläggande kunskaper och kan beskriva enkla samband.

Du kan beskriva och förklara hur Sverige styrs och hur vårt politiska system är organiserat.

Du har goda kunskaper och kan beskriva förhållandevis komplexa samband.

Du kan beskriva och förklara hur Sverige styrs och hur vårt politiska system är organiserat.

Du har mycket goda kunskaper och kan beskriva komplexa samband..

 

 

Planering

Vecka 35

  • Introduktion av arbetsområdet. Genomgång och diskussion: Vad är politik? Vilka har makten i samhället? Genomgång och diskussion utifrån en övning.
  • Vad innebär demokrati? Övning: Har folket alltid rätt? Vad innebär diktatur?
  • Vad händer i valrörelsen?

Vecka 36

  • Vad är en politisk ideologi och hur växte våra största ideologier fram?
  • Hur passar våra politiska partier in i ideologierna? Vi ser en film om våra politiska ideologier
  • Sammanfattning av delen ”Vad är politik?”
  • Vad händer i valrörelsen? Fredag 7/9 deltar vi i skolvalet

 

Vecka 37

  • Hur gick det i valet?
  • Vi jobbar med uppgiften ”Vad är politik?” inlämning fredag 14/9

 

Vecka 38

  • Hur styrs Sverige? Vi går igenom våra grundlagar och vårt valsystem.
  • Vi går igenom hur riksdagens organisation och uppgifter
  • Vi går igenom regeringens organisation och uppgifter.

 

Vecka 39

  • Sammanfattning av arbetet i riksdag och regering genom en film.
  • Vad är en kommun och hur styrs våra kommuner? Genomgång, övning och diskussion
  • Vad ansvarar landstinget över och hur styrs landstinget?

 

Vecka 40

  • Vad är EU och vad bestämmer EU om?
  • Hur är Eus organisation uppbyggd och hur kan vi påverka EU?
  • Vi jobbar med inlämningsuppgiften.

 

  • Inlämningsuppgiften ”Så styrs Sverige” (frågorna 3,5,6,7,9,10,11, 12 och 15) lämnas in fredag 5/10.

 

 

 

Vad är politik?    

inlämningsuppgift

Använd dig av s. 27-55 i din samhällbok, dina anteckningar och din egen ”klokskap” för att kunna besvara frågorna.

Maila din uppgift till Anna senast fredag 14/9

Kom ihåg att svara noggrant och förklara dina tankar

 

  1. Förklara kortfattat vad politik är.
  2. Vilka har makt att påverka vårt samhälle och hur kan de påverka?
  3. Vad innebär demokrati?
  4. Är det alltid så att majoriteten har rätt?
  5. Vad innebär diktatur? Ge exempel länder som har diktatur.
  6. Vad är en ideologi ? Förklara kortfattat våra största ideologier.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Posted in SO

Klimat och klimatförändringar

Klimat och klimatförändringar 

Vad är det för skillnad på klimat och väder? Vilka olika klimattyper har vi? Vad händer med vårt klimat? Vilka konsekvenser får klimatförändringarna? 

Centralt innehåll: Momentet svarar mot följande centrala innehåll i  LGR 11:

  • Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilket sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
  • Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen..
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

 

Arbetsområdets mål

  • Du ska kunna beskriva och förklara våra klimatzoner och resonera kring orsaker till klimatförändringar och vad de får för konsekvenser för människan, samhället och miljön.
  • Du ska kunna använda geografiska begrepp på ett korrekt och relevant sätt.

 

Undervisningens innehåll (arbetssätt, arbetsformer)

Förutom genomgångar och diskussioner gör vi olika typer av övningar och reflektioner utifrån exempelvis film.

 

Utvärdering

  • Arbetsområdet utvärderas genom övningar och diskussioner på lektionerna men också genom en uppgift som ska lämnas in senast måndag 28/5 7b och tisdag 29/5 7a och 7c

 

                           

 Kunskapskrav

 

Klimat och klimatförändringar

Bedömningsaspekter: Faktakunskaper, begreppskännedom reflektions och analysförmåga.

Betygssättning:  För att nå ett högre betyg ska du först ha uppfyllt alla kriterier på de lägre nivåerna. För betyget D ska man ha nått samtliga krav för ”E”, samt merparten av ”C”. För betyget ”B” ska du ha nått samtliga krav för ”C”, samt merparten av ”A”.

Betyget E Betyget C Betyget A
Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
Eleven kan använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

 

 Planering 

 

Vecka 20

  • Introduktion av arbetsområdet. Genomgång om klimat och väder, temperatur, vind och vatten
  • Genomgång om olika klimatzoner och klimatförändringar.

 

Vecka 21

  • Vi fortsätter diskussionen kring klimat förändringar utifrån en film
  • Eget arbete: klimat och klimatförändringar

Vecka 22

  • Inlämning eget arbete måndag 28/5 7b, tisdag 29/5 7a och 7c

 

 

 

  

 

 

 

 

Posted in SO

Lag och rätt

Lag och rätt

Detta arbetsområde kan ses som en fortsättning på arbetsområdet rättigheter och skyldigheter. Lag och rätt handlar ju om rättigheter och skyldigheter. Vad händer om vi bryter mot regler och lagar? Hur fungerar vårt rättsväsende? Vad är rättssäkerhet? Dessa frågor och mycket mer ska vi diskutera i detta arbetsområde.

Centralt innehåll

Området svarar mot följande delar i det av skolverket beslutade centrala innehållet:

Samhällskunskap

  • Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.

 

Kunskapskrav

                 E                  C                   A
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur rättsliga (sociala, mediala, ekonomiska och politiska) strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur rättsliga (sociala, mediala, ekonomiska och politiska) strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur rättsliga (sociala, mediala, ekonomiska och politiska) strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjlighet att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjlighet att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjlighet att påverka sin egen och andras livssituation.

 

Lite mer konkret uttryckt; det här är dina mål.

  • Du ska känna till våra grundläggande regler och lagar.
  • Du ska kunna diskutera och resonera om olika typer av brott.
  • Du ska kunna förklara hur ett rättsfall går till, från brott till straff.

Undervisningens innehåll (arbetssätt, arbetsformer)

I detta arbetsområde kommer vi att förutom genomgångar och diskussioner också göra olika övningar och se en film som visar hur vårt rättssystem är uppbyggt och fungerar.

Bedömning

Bedömning sker kontinuerligt i klassrumssituationen, men också genom ett prov i slutet av arbetsområdet.

Inför provet ska du läsa s.79-103 i din samhällskunskapsbok och dina anteckningar.

 

Planering

Vecka 17

  • Introduktion av arbetsområdet.  Vad är en lag? Vi går igenom och diskuterar våra grundlagar.
  • Vi diskuterar olika typer av brott och brottslighet. Vem begår ett brott? Vilken hjälp kan den som drabbas av ett brott få? Gruppuppgift: vilka faktorer kan påverka kriminalitet?

 

Vecka 18

  • Vad är rättssäkerhet och vad menas med rättsväsende? Vi går igenom ett rättsfall från ”brott till straff”
  • Vi går igenom olika typer av påföljder/straff och ser en film om en rättegång

 

Vecka 19

  • Gruppuppgift: Hur förebygger samhället kriminalitet. Vi sammanfattar arbetsområdet

 

Vecka 20

  • Prov måndag 14/5 7b, tisdag 15/5 7c och 7a

 

 

 

 

 

Posted in SO