Author Archives: Anna Samuelsson

Arbetslivet och samhällets ekonomi

Arbetslivet och samhällets ekonomi

Alla måste försörja sig men hur funkar det egentligen? Vem bestämmer hur långa arbetsdagarna ska vara och vad kan man räkna med att tjäna? Vilka jobb finns i dag och vilka finns kvar i morgon? Och vad är egentligen en fackförening? Hur fungerar marknadsekonomi? Vad är ränta och skatt? Vad går våra skattepengar till?

 

Centralt innehåll: Momentet svarar mot följande centrala innehåll i LGR 11

  • Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.
  • Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.

 

 

Kunskapskrav

 

                 E                  C                   A
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur (sociala, mediala, rättsliga politiska) ekonomiska strukturer är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.

 

Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur (sociala, mediala, rättsliga politiska) ekonomiska strukturer är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.

 

Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur (sociala, mediala, rättsliga politiska) ekonomiska strukturer är uppbyggda och fungerar och beskriver då  komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på väl fungerande sätt.

 

 

 

 

Lite mer konkret uttryckt; det här är dina mål:

  • du ska ha en överblick över arbetsmarknadspolitiken och känna till arbetsmarknadens aktörer
  • Du ska förstå och kunna redogöra för principen om utbud och efterfrågan och hur det bestämmer priset.
  • Du ska förstå, kunna redogöra för och resonera om olika ekonomiska system
  • Du ska kunna redogöra för det ekonomiska kretsloppet och hur dess aktörer samverkar.
  • Du ska kunna redogöra för och resonera om grunderna i ekonomisk tillväxt
  • Du använder begrepp som tex. utbud, efterfrågan, BNP, inflation, hög och lågkonjunktur på ett relevant sätt.

 

Utvärdering:

  • Den första delen om arbetslivet utvärderas genom instuderingsfrågor (1-3,6-7, 9-10 och välj att göra 11,12 eller 13 på s.165) dessa frågor mailas till Anna fredag 8/3. Du kommer också göra en praouppgift som ska lämnas in efter avslutad prao.

Den andra delen om samhällsekonomi utvärderas genom ett prov tisdag 4/4. Inför provet ska du läsa s.106-129 i din samhällbok och dina anteckningar.

 

Planering

Vecka 7

  • Introduktion av arbetsområdet. Vad arbetar vi med? Varför arbetar vi? Hur har arbetlivet sett ut i ett historiskt perspektiv? Arbetskraften: olika anställningsformer. Att vara arbetslös. Varför blir människor arbetslösa?

 

Vecka 8

  • Hur fungerar arbetsmarknaden? Arbetstagare och arbetsgivare, arbetsmarknadens spelregler.
  • Rättigheter och skyldigheter på arbetsmarknaden: arbetsmiljö, arbetstid, anställningsskydd, medbestämmande, jämlikhet och jämställdhet. Vi ser en film om fackföreningar
  • Läs s.134-164 i din samhällbok och gör uppgifterna 1-3,6-7, 9-10 och välj att göra 11,12 eller 13 på s.165.

 

Vecka 10

  • Vi fortsätter jobba med uppgifterna som mailas till Anna fredag 8/3.
  • Praouppgiften delas ut

 

Vecka 11

  • Prao

 

Vecka 12

  • Inlämning av praouppgift. Diskussion och utvärdering av praon.
  • Vad är ekonomi? Genomgång och övning: Vad bestämmer priset?
  • Olika ekonomiska system

 

Vecka 13

  • Aktörerna i det ekonomiska kretsloppet
  • Ekonomisk tillväxt, hög och lågkonjunktur, BNP och inflation.
  • Vi sammanfattar vad vi hittills gått igenom och ser en sammanfattande film om Sveriges samhällsekonomi.

 

Vecka 14

  • Tisdag 4/4 är det dags för prov
Posted in SO

1700-talet Revolutionernas tid

1700-talet revolutionernas tid

Andra hälften av 1700-talet var en förändringarnas tid. Nya tankar om frihet och rättigheter som vi i dag anser självklara såg dagens ljus. Är vi alla födda lika och självständiga och vilka räknas som alla? Amerikanerna använde sig av det nya och slängde ut engelsmännen, Fransmännen gjorde sig av med sin kung.  En helt annan revolution började också på 1700-talet, ångmaskinen och nya tekniker uppfanns, helt plötsligt kunde en maskin göra flera människors arbete, vad innebar det?

Centralt innehåll: Momentet svarar mot följande centrala innehåll i LGR 11: .

  • Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
  • Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
  • Olika historiska förklaringar till industrialiseringen.

 

Kunskapskrav

Nedan följer de relevanta skolverkskraven för betyget C. Alla betyg har samma innehåll men djupare, respektive ytligare tillämpning och förståelse. Ex: för betyget A ska du ha mycket goda kunskaper., för betyget C goda kunskaper, för betyget E behöver du bara ha kunskaper … etc. Samtliga kunskapskrav  finns att läsa på skolverkets hemsida, www.skolverket.se

Historia: Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9

”Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar…. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.

 

Lite mer konkret uttryckt; det här är dina mål:

  • Du ska kunna redovisa fakta och resonera om den amerikanska revolutionen och hur den hänger ihop med upplysningen
  • Du ska kunna redovisa fakta och resonera om Franska revolutionens orsaker, vad som hände och dess konsekvenser.
  • Du ska kunna redovisa fakta och resonera om vad den industriella revolutionen innebar.

Undervisningens innehåll (arbetssätt, arbetsformer)Förutom genomgångar och diskussioner görs olika typer av övningar och reflektioner utifrån exempelvis film.

 

Utvärdering: Arbetsområdet utvärderas genom arbetet på lektionerna och skrivuppgifter vi gör under lektionstid.

 

                       1700 talet revolutionernas tid

 

Bedömningsaspekter: Faktakunskaper, begreppskännedom reflektions och analysförmåga.

Betygssättning:  För att nå ett högre betyg ska du först ha uppfyllt alla kriterier på de lägre nivåerna. För betyget D ska man ha nått samtliga krav för ”E”, samt merparten av ”C”. För betyget ”B” ska du ha nått samtliga krav för ”C”, samt merparten av ”A”.

Betyget E Betyget C Betyget A
Amerikanska revolutionen och upplysningen

Du har grundläggande kunskaper  och kan föra enkla resonemang om de förhållanden som ledde fram till amerikanska revolutionen, viktiga personer och revolutionens konsekvenser.

Ex. Du vet att Boston teaparty var en av de händelser som ledde fram till att England gav upp sin koloni och USA bildades.

 

Amerikanska revolutionen och upplysningen

Du har goda kunskaper och kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om de förhållanden och skeenden som ledde fram till amerikanska revolutionen, viktiga personer och revolutionens konsekvenser. Du kan också koppla revolutionen till upplysningen.

 

Amerikanska revolutionen och upplysningen

Du har mycket goda kunskaper och kan föra välutvecklade och välunderbyggda resonemang om de förhållanden och skeenden som ledde fram till amerikanska revolutionen, viktiga personer och revolutionens konsekvenser. Du kan också koppla revolutionen till upplysningen och dra paralleller i tid och rum.   

 

Franska revolutionens orsaker, förlopp och konsekvenser

Du har grundläggande kunskaper  och kan föra enkla resonemang om de förhållanden som ledde fram till franska revolutionen, viktiga personer och revolutionens konsekvenser.

Ex.Du kan förklara orsaken till att det blev revolution och hur det ledde till kungaparets avrättning och att Frankrike blev republik.

 

Franska revolutionens orsaker, förlopp och konsekvenser

Du har goda kunskaper och kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om de förhållanden och skeenden som ledde fram till franska revolutionen, viktiga personer och revolutionens konsekvenser. Du kan också koppla revolutionen till upplysningen

Franska revolutionens orsaker, förlopp och konsekvenser

Du har mycket goda kunskaper och kan föra välutvecklade och välunderbyggda resonemang om de förhållanden och skeenden som ledde fram till franska revolutionen, viktiga personer och revolutionens konsekvenser. Du kan också koppla revolutionen till upplysningen och dra paralleller i tid och rum   

 

Industriella revolutionen

Du har grundläggande kunskaper  och kan föra enkla resonemang om de förhållanden som ledde fram till industriella revolutionen.

Ex. Du kan ge exempel på några av de viktigaste maskinerna som uppfanns.

Industriella revolutionen

Du har goda kunskaper och kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om de förhållanden och skeenden som ledde fram till industriella revolutionen. Du kan också koppla revolutionen till upplysningen

 

 

Industriella revolutionen

Du har mycket goda kunskaper och kan föra välutvecklade och välunderbyggda resonemang om de förhållanden och skeenden som ledde fram till industriella revolutionen, viktiga personer och revolutionens konsekvenser. Du kan också koppla revolutionen till upplysningen och dra paralleller i tid och rum   

 

 Planering

Vecka 2

  • Introduktion av arbetsområdet. Vi ser en film om Upplysningen och diskuterar begreppet. Vi diskuterar också 1700-talsfilosoferna Rousseau, Montesquieu och Voltaire.
  • Vi fortsätter med upplysningen och går sedan över till de nordamerikanska kolonierna. Hur Spanien, Frankrike och England koloniserar sina områden och livet i kolonierna.

 

Vecka 3

  • Amerikanska revolutionen. Genomgång om läget i kolonierna på mitten av 1700-talet. Kolonisterna blir alltmer missnöjda med det engelska styret. Boston tea party.
  • Den amerikanska revolutionen börjar. Kolonierna förklarar sig självständiga och krigar för sin frihet. Till slut vinner de sin frihet och USA bildas men hur ska styret av den nya staten se ut?
  • Hur hänger amerikanska revolutionen ihop med upplysningen? Skrivuppgift

 

Vecka 4

  • Frankrike före revolutionen. Genomgång och diskussion.
  • Revolutionen börjar! Riksdagen samlas och Nationalförsamlingen bildas. Bastiljen stormas!
  • Revolutionens orsaker och början skrivuppgift

 

Vecka 5

  • Revolutionen sprids över hela landet, förklaringen om mänskliga rättigheter och ”kvinnotåget” till Versailles. Vi gör en övning om mänskliga rättigheter
  • Kungafamiljen försöker fly och Frankrike blir republik. Skräckväldets tid.
  • Genomgång om revolutionens konsekvenser. Vad blev det av det hela?

 

Vecka 6

  • Napoleon Bonaparte vem var det och vad gjorde han? Vi ses en film om Napoleons ryska fälttåg
  • Skrivuppgift om revolutionens konsekvenser. Vad blev det av det hela?
  • Vi läser om och diskuterar hur vanliga människor levde på 1700-talet.

 

Vecka 7

  • Genomgång industriella revolutionen. Vilka förutsättningar måste ett land uppfylla för att kunna industrialiseras? Hur påverkade ångmaskinen och mekaniseringen tillverkningen av varor och hur vi reser? Vi ser också en kort film om industriella revolutionen.
  • Källövning om det första vaccinet.
  • Skrivuppgift industriella revolutionen: vilka förutsättningar måste ett land uppfylla för att industrialiseras? Hur uppfyllde Storbritannien dessa förutsättningar?
  • Sammanfattning och avslutande diskussion: Hur påverkade upplysningen samhällsutvecklingen?

 

Posted in SO

Katolska kyrkan, Ortodoxa och protestantiska kyrkor

Katolska kyrkan, Ortodoxa och protestantiska kyrkor

Varför finns det flera olika kristna kyrkor? Vad är likheterna och skillnaderna mellan dessa kyrkor?

Centralt innehåll

Området svarar mot följande delar i det av skolverket beslutade centrala innehållet:

Religion:

  • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi
  • Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

 

Kunskapskrav

 

Katolska kyrkan, ortodoxa och protestantiska kyrkor 
Betyget E

 

Betyget C Betyget A
Katolska och ortodoxa kyrkans grunder, traditioner och riter.

Du har grundläggande kunskaper och kan beskriva centrala tankegångar, konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna

Ex. du ska bla. veta vad en kristen tror om Gud, döden, traditioner  och ritualer.

Katolska och ortodoxa kyrkans grunder, traditioner och riter.

Du har goda kunskaper och kan förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.

 

Katolska och ortodoxa kyrkans grunder, traditioner och riter.

Du har mycket goda kunskaper och kan förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.

De kristna kyrkornas gemensamma ursprung och samband.

Du kan föra enkla resonemang om likheter och skillnader inom de kristna kyrkorna

 Ex. Varför det finns olika kristna kyrkor och vad de har gemensamt.

De kristna kyrkornas gemensamma ursprung och samband.

Du kan föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom de kristna kyrkorna.

De kristna kyrkornas gemensamma ursprung och samband.

Du kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom de kristna kyrkorna.

Hur kristendomen och samhället påverkar varandra

Du har grundläggande kunskaper och kan  ge exempel på och beskriva

hur kristendomen och samhället påverkat varandra.  

Ex. Du ska bla. veta att det trettioåriga kriget stod mellan katoliker och protestanter.

hur kristendomen och samhället påverkar varandra

Du har goda kunskaper och kan  ge exempel på,  beskriva och förklara

hur kristendomen och samhället påverkat varandra.  

 

Hur kristendomen och samhället påverkar varandra

Du har mycket goda kunskaper och kan ge exempel på, beskriva och  förklara hur kristendomen och samhället påverkat varandra.

 

Lite mer konkret uttryckt; det här är dina mål.

Du ska kunna förklara:

  • Katolska och ortodoxa kyrkans grunder, traditioner och riter.
  • De kristna kyrkornas gemensamma ursprung och samband.
  • Hur kristendomen och samhället påverkar varandra

 

Undervisningens innehåll (arbetssätt, arbetsformer)

I detta arbetsområde kommer vi att förutom genomgångar och diskussioner också göra olika typer av övningar och reflektioner utifrån exempelvis film.

 

Bedömning

Bedömning sker kontinuerligt i klassrumssituationen, men också via prov tisdag 18/12.

 

  Planering

 

Vecka 48

  • Introduktion av arbetsområdet. Genomgång om katolska kyrkans grunder, traditioner och ritualer.
  • Vi fortsätter att jobba om katolska kyrkan och ser en film om hur det är att leva som katolik.
  • Genomgång om ortodoxa kyrkornas grunder, traditioner och ritualer.

 

Vecka 49

  • Vi fortsätter att jobba om ortodoxa kyrkorna och ser en film om den rysk- ortodoxa kyrkan.
  • Utifrån en film om protestantisk kristendom närmar vi oss svenska kyrkan
  • Genomgång om svenska kyrkans grunder, organisation, traditioner och ritualer.

 

Vecka 50

  • Kristendom och samhället, hur de påverkar varandra.
  • Källövning propaganda från trettioåriga kriget. Sammanfattning och repetition inför provet.

 

Vecka 51

  • Tisdag 18/12 är det dags för prov Läs s106-111,116,118-122 i din religionsbok. Glöm inte dina anteckningar.
  • Vi utvärderar arbetsområdet

 

Posted in SO

När jorden blev rund – Nya tankar i Europa under 1500-1600-talen

När jorden blev rund

– Nya tankar i Europa under 1500-1600-talen

I Sverige säger man att medeltiden tar slut med Gustav Vasa (1500-talet) I Västeuropa är man tidigare, 1400-talet. Men vad händer sen? Det kallas den nya tiden… Man vad är det egentligen som är nytt? Religionen…? Jo, synsättet förändras. Makten i samhället förskjuts, handeln börjar lämna byn. Europa börjar befästa sitt grepp som världs dominant.

Centralt innehåll

Området svarar mot följande delar i det av skolverket beslutade centrala innehållet:

Historia:

  • Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
  • (Revolutioner och) framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
  • Den europeiska dominansen, (imperialism) och kolonialism.

Religion:

  • Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

 

Kunskapskrav

 

När jorden blev rund

– Nya tankar i Europa under 1500-1600-talen

 

 

Betyget E

 

Betyget C Betyget A
Europas dominans i världen från 1500-talet och framåt.

Du känner till de största upptäckarna. Du kan förklara vad triangelhandeln innebar och du kan diskutera runt orsaker och konsekvenser, samt motivera dina åsikter.

 

 

Europas dominans i världen från 1500-talet och framåt.

Du har goda faktakunskaper och kan föra djupare resonemang om orsaker och konsekvenser. Du motiverar dina tankegångar med hänvisning till det förflutna och nuet.

 

Europas dominans i världen från 1500-talet och framåt.

Du har mycket goda faktakunskaper. Och du kan föra välutvecklade resonemang om orsak och konsekvens. Du kan motivera och argumentera för åsikter.

 

Reformationen och kyrkan

Du känner till de ledande personerna. Du kan förklara vad reformationen innebar samt vad den fick för konsekvenser för den kristna kyrkan. Du kan diskutera runt orsaker och konsekvenser, samt motivera dina åsikter.

 

Reformationen och kyrkan

Du har goda faktakunskaper och kan föra djupare resonemang om orsaker och konsekvenser. Du motiverar dina tankegångar med hänvisning till det förflutna och nuet.

 

Reformationen och kyrkan

Du har mycket goda faktakunskaper. Och du kan föra välutvecklade resonemang om orsak och konsekvens. Du kan motivera och argumentera för åsikter.

 

Den politiska maktens förändring

Du känner till de ledande personerna och de stora maktkonflikterna. Du kan resonera om hur de europeiska länderna började gå från feodalism till stark monark. Du kan diskutera runt orsaker och konsekvenser, samt motivera dina åsikter.

 

 

Den politiska maktens förändring

 

Du har goda faktakunskaper och kan föra djupare resonemang om orsaker och konsekvenser. Du motiverar dina tankegångar med hänvisning till det förflutna och nuet.

 

Den politiska maktens förändring

 

Du har mycket goda faktakunskaper och du kan föra välutvecklade resonemang om orsak och konsekvens. Du kan motivera och argumentera för åsikter.

 

 

Lite mer konkret uttryckt; det här är dina mål.

Du ska kunna förklara:

  • Hur Europa kom att dominera världen från 1500-talet och framåt.
  • Vad reformationen innebar för den kristna kyrkan.
  • Hur den politiska makten förändras – hur reformationen påverkade livet i Europa

 

Undervisningens innehåll (arbetssätt, arbetsformer)

I detta arbetsområde kommer vi att förutom genomgångar och diskussioner också göra olika typer av övningar och reflektioner utifrån exempelvis film.

 

Bedömning

Bedömning sker kontinuerligt i klassrumssituationen genom diskussioner och skrivuppgifter.

 

  • Skrivuppgift 1 och diskussion: varför ville européerna ge sig ut på haven och vad gjorde resorna möjliga? fredag 19/10 8a och 8c, måndag 22/10 8b.
  • Skrivuppgift 2 och diskussion: Triangelhandeln, hur fungerade den och kan vi se spår av den i dag? onsdag24/10 8b, tisdag 6/11 8a och 8c
  • Skrivuppgift 3 och diskussion: Reformationen, vad innebar den och vilken betydelse fick den för både kungar och vanligt folk? onsdag 7/11 8b, fredag 9/11 8a och 8c.

 

 

Planering

Vecka 42

  • Introduktion av arbetsområdet. Vad menas med nya tiden? Vad var renässansen? Genomgång ”upptäckternas tid” Hur såg man på världen? Vad gjorde resorna möjliga?
  • Portugal och Spanien ger sig allt längre ut på haven. Christoffer Columbus, var han riktigt klok? Ev. ser vi en kort film om Columbus.
  • Skrivuppgift 1 och diskussion: varför ville européerna ge sig ut på haven och vad gjorde resorna möjliga? Fredag 19/10 8a och 8c  Genomgång: Amerikas ursprungsbefolkning och vad som hände i mötet med européerna.

Vecka 43

  • Skrivuppgift 1 och diskussion: varför ville européerna ge sig ut på haven och vad gjorde resorna möjliga? måndag 22/10 8b 
  • Genomgång: Amerikas ursprungsbefolkning och vad som hände i mötet med européerna.
  • Europa koloniserar sina erövrade områden och ”triangelhandeln” sätter fart. Vi gör en källövning om slavhandeln.
  • Skrivuppgift 2 och diskussion: Triangelhandeln, hur fungerade den och kan vi se spår av den i dag? onsdag 31/10 8b

 

Vecka 45

  • Skrivuppgift 2 och diskussion: Triangelhandeln, hur fungerade den och kan vi se spår av den i dag? tisdag 6/11 8a och 8c
  • Genomgång: Reformationen. Vem var Martin Luther och vad ville han? Hur reformationen påverkade folket, både kungar och allmänhet.
  • Skrivuppgift 3 och diskussion: Reformationen, vad innebar den och vilken betydelse fick den för både kungar och vanligt folk? onsdag 7/11 8b, fredag 9/11 8a och 8c.

Vecka 46

  • Kort repetition om Sverige under 15- och 1600-tal. Vi gör en källövning om stormaktstiden.Nya ledande länder: Tulpanhysteri i Holland, Solkungen i Frankrike och engelske kungen Henrik VIII med alla fruar…
  • Vi sammanfattar arbetsområdet. Vad menar vi med nya tiden? Vad var nytt och vad kan vi se än i dag?.

 

 

 

 

Posted in SO