Category Archives: SO

Medeltiden- test

Vi avslutar arbetsområdet medeltiden med ett test vecka 50.

5A, 5B och 5C på onsdag 12 december och 5D torsdag 13 december.

Förbered dig genom att öva på frågorna nedan, och gå igenom begreppen.

 Medeltiden del 1, 1100- 1350.

Sammanfattning, att kunna:

  • Hur medeltidens samhällsklasser såg ut.
  • Hur vardagen såg ut för människorna.
  • Nya redskap och metoder i jordbruket.
  • Kristendomen och kyrkans påverkan.
  • Kungarnas makt.
  • Lag och rätt- jämför nu och under medeltiden.

 

Hur medeltidens samhällsklasser såg ut.

Prästerna och de rika stormännen tillhörde adeln. Vissa stormän- riddare, hjälpte kungen i krig. Adeln slapp betala skatt till kungen. De kallades för frälse. Bönderna och borgarna betalade skatt i natura, både till kungen och till kyrkan. De kallades ofrälse.

 

Hur vardagen såg ut för människorna.

De flesta människorna levde i byar som bönder och var självförsörjande. Alla i familjen fick hjälpa till på åkrarna och de andra sysslorna på gården. Man arbetade för att överleva.

 

Nya redskap och metoder i jordbruket.

Redskap som yxor, plogar och spadar blev bättre. Man började odla i tvåskifte vilket gjorde att man fick bättre skörd.

 

Kristendomen och kyrkans påverkan.

Kristendomen ändrade människornas liv. Man bad till Gud varje dag och rädslan att komma till helvetet var stor. Kyrkor byggdes, folket hade gudstjänst varje söndag. Helgon var kristna ”idoler” som människor bad till.

 

Kungarnas makt.

Kungarna och kyrkan samarbetade med varandra. Kyrkan hjälpte kungarna att få mer makt över större områden och fler människor. I sin tur byggde kungarna kyrkor och kloster som gjorde att kyrkan kunde sprida sin religion. Olika kungaätter slogs om makten.

 

Lag och rätt- jämför nu och under medeltiden.

Lagarna var inte lika för alla som de är idag. Människans värde var beroende av hennes ställning i samhället, och det avgjorde vilket straff man fick (gutalagen). Kung Magnus Eriksson införde gemensamma lagar som nu måste följas i alla landskap.

 

Medeltiden del 2, 1350- 1521

 

  • Pestens framfart i Europa
  • Städernas framväxt
  • Boktryckarkonstens fördelar
  • Handelsförbundet Hansan
  • Kalmarunionens bildande
  • Européernas upptäcktsresor

 

Pestens framfart i Europa

Under slutet av 1300- talet dog många människor i Europa. Pesten kallades digerdöden och kom till Europa med handelsskepp från Asien (svartråttor med loppor som förde smittan vidare till människor). När människor dog blev många gårdar helt öde. Då kunde landbor flytta dit och ta över, istället för att hyra mark av stormän (landbo- bönder som inte hade egna gårdar). Det fanns nu färre människor som kunde arbeta i jordbruket. Boskapsskötsel blev därför vanligare.

 

Städernas framväxt

Städer växte fram runt borgar, marknadsplatser och viktiga kyrkor. Borgare kallades de som bodde i staden och var hantverkare eller köpmän. Skrå var hantverkarnas förening, och gille köpmännens förening. För att bli hantverkare var man först lärling, sedan gesäll innan man blev mäster och fick starta egen verkstad. Tull betalades till kungen, för alla varor som fördes in i staden.

 

Boktryckarkonstens fördelar

Tidigare skrevs böcker för hand av präster, munkar och nunnor. Johann Gutenberg från Tyskland utvecklade boktryckarkonsten. Det gjorde att det gick snabbare och blev billigare att göra böcker.

 

Handelsförbundet Hansan

Hansan var ett förbund (förening) mellan köpmän i flera handelsstäder i Tyskland. De fick stor makt över handeln vid Östersjön. Man hjälptes åt att få makten över handeln i städer och att skydda sig mot rövare och pirater.

 

 Kalmarunionens bildande

Danmark, Norge och Sverige (som hade makten över Finland) ingick i en union. Detta för att få makten över handeln på Östersjön och stå emot tyska furstar. Drottning Margareta av Danmark ledde först unionen.

 

Européernas upptäcktsresor

I slutet av medeltiden hittade européerna sjövägen till Asien och upptäckte Amerika. Detta satte igång handeln över hela världen. Christofer Columbus och Vasco da Gama var exempel på upptäcktsresande.

 

Begreppsmaskinen

 https://webbapp.liber.se/upptack-historia/#/4-medeltiden-1100

https://webbapp.liber.se/upptack-historia/#/5-medeltiden-1350

 

 

 

 

 

 

SO- Medeltiden

Hej!

Vi fortsätter med historia- medeltiden (del 2). Vi använder oss även nu av boken ”upptäck historia”.

Här går det bra att även lyssna på texterna och att träna på historiska begrepp:

 

 https://webbapp.liber.se/upptack-historia/#/5-medeltiden-1350

 

Senare delen av medeltiden 1350- 1521

 

Centralt innehåll

De nordiska staternas bildande.

Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och

stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa

förändringar för olika människor och grupper.

Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.

Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från

andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i

levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

 

Mål och syfte

Efter avslutat arbetsområde ska du kunna förklara följande:

  • Hur pesten påverkade befolkningen.
  • Varför städer grundades.
  • Hur Hansan och handeln mellan länderna fungerade.
  • Vad Kalmarunionen innebar.
  • Boktryckarkonstens betydelse.
  • Upptäcktsresornas betydelse.

Arbetssätt:

  • Vi kommer att läsa i läroboken och besvara frågor.
  • Göra övningar enskilt, i par och i helklass.
  • Se på film inom ämnet.
  • Jämföra kartor- nu och då.
  • Prata och diskutera olika historiska begrepp.

 

Sammanfattning, att kunna förklara om medeltiden del 1, 1100- 1350:

Hur medeltidens samhällsklasser såg ut:

Prästerna och de rika stormännen tillhörde adeln. Vissa stormän- riddare, hjälpte kungen i krig. Adeln slapp betala skatt till kungen. De kallades för frälse. Bönderna och borgarna betalade skatt i natura, både till kungen och till kyrkan. De kallades ofrälse.

 

Hur vardagen såg ut för människorna:

De flesta människorna levde i byar som bönder och var självförsörjande. Alla i familjen fick hjälpa till på åkrarna och de andra sysslorna på gården. Man arbetade för att överleva.

 

Nya redskap och metoder i jordbruket:

Redskap som yxor, plogar och spadar blev bättre. Man började odla i tvåskifte vilket gjorde att man fick bättre skörd.

 

Kristendomen och kyrkans påverkan:

Kristendomen ändrade människornas liv. Man bad till Gud varje dag och rädslan att komma till helvetet var stor. Kyrkor byggdes, folket hade gudstjänst varje söndag. Helgon var kristna ”idoler” som människor bad till.

 

Kungarnas makt:

Kungarna och kyrkan samarbetade med varandra. Kyrkan hjälpte kungarna att få mer makt över större områden och fler människor. I sin tur byggde kungarna kyrkor och kloster som gjorde att kyrkan kunde sprida sin religion. Olika kungaätter slogs om makten.

 

Lag och rätt- jämför nu och under medeltiden:

Lagarna var inte lika för alla som de är idag. Människans värde var beroende av hennes ställning i samhället, och det avgjorde vilket straff man fick (gutalagen). Kung Magnus Eriksson införde gemensamma lagar som nu måste följas i alla landskap.

 

 

 

 

 

 

 

SO- historia

Hej!

Nu lämnar vi arbetet i samhällskunskap med valet och fortsätter med historia- medeltiden. Vi kommer b.la. att använda oss av boken ”upptäck historia”.

Här går det bra att även lyssna på texterna och att träna på historiska begrepp:

 https://webbapp.liber.se/upptack-historia/#/4-medeltiden-1100

 

 

 Början av medeltiden 1100- 1350

 Centralt innehåll

De nordiska staternas bildande.

Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och

stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa

förändringar för olika människor och grupper.

Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.

Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från

andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i

levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

 

Mål och syfte

Efter avslutat arbetsområde ska du kunna följande:

  • Hur medeltidens samhällsklasser såg ut.
  • Hur vardagen såg ut för människorna.
  • Nya redskap och metoder i jordbruket.
  • Kristendomen och kyrkans påverkan.
  • Kungarnas makt.
  • Lag och rätt- jämför nu och under medeltiden.

 

Arbetssätt:

  • Vi kommer att läsa i läroboken och besvara frågor.
  • Göra övningar enskilt, i par och i helklass.
  • Se på film inom ämnet.
  • Jämföra kartor- nu och då.
  • Prata och diskutera olika historiska begrepp.

 

SO- samhällskunskap

Hej!

Vi har startat upp terminen med samhällskunskap- valet 2018.

Uppgiften är att (efter att vi undersökt vad riksdagspartierna tycker) i grupper göra egna partier och presentera sitt valprogram. Skolan, miljön och sjukvård är valfrågor som bl.a. ska tas upp.

 

Centralt innehåll årskurs 4-6

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

 

Mål och syfte

Efter avslutat arbetsområde ska du kunna följande:

 

  • Förklara begreppet demokrati
  • Förklara vilka som får delta i valet
  • Förklara riksdagens, kommunens och landstingets uppgifter
  • Känna till riksdagspartierna

 

Mvh

Per