Category Archives: SO

SO- religion

Hej!

Nu lämnar vi arbetet med Nordens länder och fortsätter med religion.

Vi kommer att läsa om och ta reda på mycket om kristendomen.

 

 

Centralt innehåll åk 4-6

  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och i de andra världsreligionerna, t.ex. som de uttrycks i i religiösa berättelser i bibeln och andra urkunder.
  • Hur olika livsfrågor, t.ex. synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar

Mål och syfte

Efter avslutat arbetsområde ska du kunna följande:

Kristendomen, vad det gäller:

  • Heliga skrifter
  • Heliga platser och byggnader
  • Gudar
  • Ritualer
  • Leder gudstjänst
  • Symbol
  • Levnadsregler, vad händer efter livet på jorden.

Arbetssätt

  • Vi kommer läsa i läroboken och besvara frågor.
  • Göra övningar enskilt, i par och i helklass.
  • Titta på film inom ämnet.
  • Jobba med informationssökning.
  • Prata, diskutera om samt lära oss olika begrepp

Visa vad du kan genom:

  • En skriftlig kunskapskontroll.
  • Ditt deltagande i gemensamma diskussioner.
  • Din förmåga att söka information och redovisa dina källor.

/Per

Uppgift geografi!

Uppgift till elever i åk 5

Nu har vi studerat våra grannländer Danmark och Norge lite närmare.

Vi har i programmet ”Geografens testamente” stött på följande begrepp:

  • Koordinater, längdgrad/breddgrad
  • Tematisk karta
  • Topografisk karta
  • Ekvator
  • Golfströmmen
  • Fjord
  • Nordkalotten
  • Polcirkeln
  • (Extrauppgift, förklara ebb och flod!)

Berätta och förklara begreppen för någon vuxen hemma!

Ta också och träna på kartorna (seterra- länkar i tidigare inlägg) så du kan de större städerna i de nordiska länderna!

 

Geografi- Norden

Hej!

Nu har vi kommit igång med arbetsområdet Norden. Vi följer bl.a. programmet “Geografens testamente” och eleverna ska också göra sina egna presentationer om våra nordiska grannländer.

Geografi- Nordens geografi

 I arbetsområdet Nordens geografi kommer vi lära oss mer om Nordens natur- och kulturlandskap samt Nordens befolkning.

Centralt innehåll åk 4-6

  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till hållbar utveckling.
  • Nordiska natur- och kulturlandskapen.
  • Fördelningen av nordens befolkning.
  • Namngeografi Norden: länder, vatten, berg samt städer.
  • Begrepp.
  • Kartan och dess uppbyggnad. Olika sorters kartor, topografiska och tematiska.

Mål och syfte

Efter avslutat område ska du kunna besvara följande frågor.

  • Vad innebär hållbar utveckling och varför är det viktigt?
  • Hur använder sig människan av naturens resurser i Nordens olika länder?
  • Vad är skillnaden mellan en topografisk karta och en tematisk?
  • Var i Norden bor det flest människor och varför har dom bosatt sig just där?
  • Kartkunskap, du ska kunna placera vissa berg, vatten och städer i Norden på en karta.

Arbetssätt

  • Vi kommer att läsa faktatexter och besvara frågor, samt göra en egen text om Norden
  • Göra övningar enskilt, i par och i helklass.
  • Titta på film inom ämnet.

Detta kommer vi att bedöma.

  • Ditt deltagande i gemensamma diskussioner.
  • Ett kartprov på Norden.
  • Återkommande muntliga begrepps och kunskapskontroller.

Kartkunskap, träna på de nordiska länderna här:

https://online.seterra.com/en/vgp/3075

https://online.seterra.com/en/vgp/3101

https://online.seterra.com/en/vgp/3102

 

Medeltiden- test

Vi avslutar arbetsområdet medeltiden med ett test vecka 50.

5A, 5B och 5C på onsdag 12 december och 5D torsdag 13 december.

Förbered dig genom att öva på frågorna nedan, och gå igenom begreppen.

 Medeltiden del 1, 1100- 1350.

Sammanfattning, att kunna:

  • Hur medeltidens samhällsklasser såg ut.
  • Hur vardagen såg ut för människorna.
  • Nya redskap och metoder i jordbruket.
  • Kristendomen och kyrkans påverkan.
  • Kungarnas makt.
  • Lag och rätt- jämför nu och under medeltiden.

 

Hur medeltidens samhällsklasser såg ut.

Prästerna och de rika stormännen tillhörde adeln. Vissa stormän- riddare, hjälpte kungen i krig. Adeln slapp betala skatt till kungen. De kallades för frälse. Bönderna och borgarna betalade skatt i natura, både till kungen och till kyrkan. De kallades ofrälse.

 

Hur vardagen såg ut för människorna.

De flesta människorna levde i byar som bönder och var självförsörjande. Alla i familjen fick hjälpa till på åkrarna och de andra sysslorna på gården. Man arbetade för att överleva.

 

Nya redskap och metoder i jordbruket.

Redskap som yxor, plogar och spadar blev bättre. Man började odla i tvåskifte vilket gjorde att man fick bättre skörd.

 

Kristendomen och kyrkans påverkan.

Kristendomen ändrade människornas liv. Man bad till Gud varje dag och rädslan att komma till helvetet var stor. Kyrkor byggdes, folket hade gudstjänst varje söndag. Helgon var kristna ”idoler” som människor bad till.

 

Kungarnas makt.

Kungarna och kyrkan samarbetade med varandra. Kyrkan hjälpte kungarna att få mer makt över större områden och fler människor. I sin tur byggde kungarna kyrkor och kloster som gjorde att kyrkan kunde sprida sin religion. Olika kungaätter slogs om makten.

 

Lag och rätt- jämför nu och under medeltiden.

Lagarna var inte lika för alla som de är idag. Människans värde var beroende av hennes ställning i samhället, och det avgjorde vilket straff man fick (gutalagen). Kung Magnus Eriksson införde gemensamma lagar som nu måste följas i alla landskap.

 

Medeltiden del 2, 1350- 1521

 

  • Pestens framfart i Europa
  • Städernas framväxt
  • Boktryckarkonstens fördelar
  • Handelsförbundet Hansan
  • Kalmarunionens bildande
  • Européernas upptäcktsresor

 

Pestens framfart i Europa

Under slutet av 1300- talet dog många människor i Europa. Pesten kallades digerdöden och kom till Europa med handelsskepp från Asien (svartråttor med loppor som förde smittan vidare till människor). När människor dog blev många gårdar helt öde. Då kunde landbor flytta dit och ta över, istället för att hyra mark av stormän (landbo- bönder som inte hade egna gårdar). Det fanns nu färre människor som kunde arbeta i jordbruket. Boskapsskötsel blev därför vanligare.

 

Städernas framväxt

Städer växte fram runt borgar, marknadsplatser och viktiga kyrkor. Borgare kallades de som bodde i staden och var hantverkare eller köpmän. Skrå var hantverkarnas förening, och gille köpmännens förening. För att bli hantverkare var man först lärling, sedan gesäll innan man blev mäster och fick starta egen verkstad. Tull betalades till kungen, för alla varor som fördes in i staden.

 

Boktryckarkonstens fördelar

Tidigare skrevs böcker för hand av präster, munkar och nunnor. Johann Gutenberg från Tyskland utvecklade boktryckarkonsten. Det gjorde att det gick snabbare och blev billigare att göra böcker.

 

Handelsförbundet Hansan

Hansan var ett förbund (förening) mellan köpmän i flera handelsstäder i Tyskland. De fick stor makt över handeln vid Östersjön. Man hjälptes åt att få makten över handeln i städer och att skydda sig mot rövare och pirater.

 

 Kalmarunionens bildande

Danmark, Norge och Sverige (som hade makten över Finland) ingick i en union. Detta för att få makten över handeln på Östersjön och stå emot tyska furstar. Drottning Margareta av Danmark ledde först unionen.

 

Européernas upptäcktsresor

I slutet av medeltiden hittade européerna sjövägen till Asien och upptäckte Amerika. Detta satte igång handeln över hela världen. Christofer Columbus och Vasco da Gama var exempel på upptäcktsresande.

 

Begreppsmaskinen

 https://webbapp.liber.se/upptack-historia/#/4-medeltiden-1100

https://webbapp.liber.se/upptack-historia/#/5-medeltiden-1350