Kategori: SO Planering

Miljö, människor och hållbarhet

Miljö, människor  och hållbarhet

Vad är en naturresurs? Vilka olika sorts energikällor finns det? Vad händer när en naturresurs tar slut eller förstörs? Vi vet att vi använder oss av mer resurser än vad jorden tål men vad gör vi för fel och hur ska vi göra för att komma ner i vårt resursanvändande? Är vi beredda på att ändra vår livsstil och minska vårt resursanvändande?

Centralt innehåll: Momentet svarar mot följande centrala innehåll i LGR 11:

  • Klimatförändringar //…//konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
  • Intressekonflikter om naturresurser till exempel om tillgång till vatten och mark.
  • Förnybara energitillgångar, tillexempel sol-och vindenergi och alternativa drivmedel.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

 

Kunskapskrav 

 

 

Miljö, människor och hållbarhet

Bedömningsaspekter: Faktakunskaper, begreppskännedom reflektions och analysförmåga.

Betygssättning:  För att nå ett högre betyg ska du först ha uppfyllt alla kriterier på de lägre nivåerna. För betyget D ska man ha nått samtliga krav för ”E”, samt merparten av ”C”. För betyget ”B” ska du ha nått samtliga krav för ”C”, samt merparten av ”A”.

Betyget E Betyget C Betyget A
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.    Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.    Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.   
Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen

 

       

 

 

Lite mer konkret uttryckt; det här är dina mål:

  • du ska kunna redogöra för vad naturresurser är och resonera kring problemen runt vårt resursanvändande och ge underbyggda förslag på hur vi ska kunna komma ner i resursanvändande/använda resurserna på ett mer hållbart sätt  
  • du kan redogöra för och diskutera för och nackdelar med olika typer av förnybar energi
  • du använder geografiska begrepp i dina redogörelser och resonemang.

 

Undervisningens innehåll (arbetssätt, arbetsformer)Förutom genomgångar och diskussioner görs olika typer av övningar och reflektioner utifrån exempelvis film och en fältstudie.

 

Utvärdering:. Arbetet utvärderas genom deltagande på lektioner, en uppgift om överfiske/köttproduktion, fältstudie i grupp och en reflekterande uppgift om miljö, människor och hållbarhet.

 

Planering

Vecka 2

  • Introduktion av arbetsområdet. Vad är en naturresurs? Vad är en råvara? Förnybara och icke förnybara resurser. Film: Sveriges naturtillgångar.

Vecka 3

  • Resurshushållning och överbefolkning.
  • Ekologiska fotavtryck – egen övning
  • Vi läser och diskuterar om landgrabbing och konstbevattning.

Vecka 4

  • Vi gör en egen uppgift om överfiske eller köttproduktion.
  • Vi påbörjar grupparbetsuppgift/fältundersökning

Vecka 5

  • Vi fortsätter med gruppuppgiften
  • Redovisning av gruppuppgiften.
  • Förnybar energi, genomgång om våra förnybara energiformer.

Vecka 6

  • Vi ser en film ”Klimat- lösning för framtiden” och diskuterar den.
  • Skrivuppgift: Hur kan vi få en hållbar utveckling? Vad kan jag göra som individ och vad kan vi göra globalt.
  • Sammanfattning och avslutande diskussion.

1700-talet Revolutionernas tid

1700-talet revolutionernas tid

Andra hälften av 1700-talet var en förändringarnas tid. Nya tankar om frihet och rättigheter som vi i dag anser självklara såg dagens ljus. Är vi alla födda lika och självständiga och vilka räknas som alla? Amerikanerna använde sig av det nya och slängde ut engelsmännen, Fransmännen gjorde sig av med sin kung.  En helt annan revolution började också på 1700-talet, ångmaskinen och nya tekniker uppfanns, helt plötsligt kunde en maskin göra flera människors arbete, vad innebar det?

Centralt innehåll: Momentet svarar mot följande centrala innehåll i LGR 11: .

  • Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
  • Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
  • Olika historiska förklaringar till industrialiseringen.

 

Kunskapskrav

Nedan följer de relevanta skolverkskraven för betyget C. Alla betyg har samma innehåll men djupare, respektive ytligare tillämpning och förståelse. Ex: för betyget A ska du ha mycket goda kunskaper., för betyget C goda kunskaper, för betyget E behöver du bara ha kunskaper … etc. Samtliga kunskapskrav  finns att läsa på skolverkets hemsida, www.skolverket.se

Historia: Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9

”Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar…. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.

 

Lite mer konkret uttryckt; det här är dina mål:

  • Du ska kunna redovisa fakta och resonera om den amerikanska revolutionen och hur den hänger ihop med upplysningen
  • Du ska kunna redovisa fakta och resonera om Franska revolutionens orsaker, vad som hände och dess konsekvenser.
  • Du ska kunna redovisa fakta och resonera om vad den industriella revolutionen innebar.

Undervisningens innehåll (arbetssätt, arbetsformer)Förutom genomgångar och diskussioner görs olika typer av övningar och reflektioner utifrån exempelvis film.

Utvärdering: Arbetsområdet utvärderas genom arbetet på lektionerna och skrivuppgifter vi gör under lektionstid.

 

                       1700 talet revolutionernas tid

 

Bedömningsaspekter: Faktakunskaper, begreppskännedom reflektions och analysförmåga.

Betygssättning:  För att nå ett högre betyg ska du först ha uppfyllt alla kriterier på de lägre nivåerna. För betyget D ska man ha nått samtliga krav för ”E”, samt merparten av ”C”. För betyget ”B” ska du ha nått samtliga krav för ”C”, samt merparten av ”A”.

Betyget E Betyget C Betyget A
Amerikanska revolutionen och upplysningen

Du har grundläggande kunskaper  och kan föra enkla resonemang om de förhållanden som ledde fram till amerikanska revolutionen, viktiga personer och revolutionens konsekvenser.

Ex. Du vet att Boston teaparty var en av de händelser som ledde fram till att England gav upp sin koloni och USA bildades.

 

Amerikanska revolutionen och upplysningen

Du har goda kunskaper och kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om de förhållanden och skeenden som ledde fram till amerikanska revolutionen, viktiga personer och revolutionens konsekvenser. Du kan också koppla revolutionen till upplysningen.

 

Amerikanska revolutionen och upplysningen

Du har mycket goda kunskaper och kan föra välutvecklade och välunderbyggda resonemang om de förhållanden och skeenden som ledde fram till amerikanska revolutionen, viktiga personer och revolutionens konsekvenser. Du kan också koppla revolutionen till upplysningen och dra paralleller i tid och rum.   

 

Franska revolutionens orsaker, förlopp och konsekvenser

Du har grundläggande kunskaper  och kan föra enkla resonemang om de förhållanden som ledde fram till franska revolutionen, viktiga personer och revolutionens konsekvenser.

Ex.Du kan förklara orsaken till att det blev revolution och hur det ledde till kungaparets avrättning och att Frankrike blev republik.

 

Franska revolutionens orsaker, förlopp och konsekvenser

Du har goda kunskaper och kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om de förhållanden och skeenden som ledde fram till franska revolutionen, viktiga personer och revolutionens konsekvenser. Du kan också koppla revolutionen till upplysningen

Franska revolutionens orsaker, förlopp och konsekvenser

Du har mycket goda kunskaper och kan föra välutvecklade och välunderbyggda resonemang om de förhållanden och skeenden som ledde fram till franska revolutionen, viktiga personer och revolutionens konsekvenser. Du kan också koppla revolutionen till upplysningen och dra paralleller i tid och rum   

 

Industriella revolutionen

Du har grundläggande kunskaper  och kan föra enkla resonemang om de förhållanden som ledde fram till industriella revolutionen.

Ex. Du kan ge exempel på några av de viktigaste maskinerna som uppfanns.

Industriella revolutionen

Du har goda kunskaper och kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om de förhållanden och skeenden som ledde fram till industriella revolutionen. Du kan också koppla revolutionen till upplysningen

 

 

Industriella revolutionen

Du har mycket goda kunskaper och kan föra välutvecklade och välunderbyggda resonemang om de förhållanden och skeenden som ledde fram till industriella revolutionen, viktiga personer och revolutionens konsekvenser. Du kan också koppla revolutionen till upplysningen och dra paralleller i tid och rum   

 

 Planering

 

Vecka 43

  • Introduktion av arbetsområdet. Vi ser en film om Upplysningen och diskuterar begreppet. Vi diskuterar också 1700-talsfilosoferna Rousseau, Montesquieu och Voltaire.
  • Vi fortsätter med upplysningen och går sedan över till de nordamerikanska kolonierna. Hur Spanien, Frankrike och England koloniserar sina områden och livet i kolonierna.
  • Amerikanska revolutionen. Genomgång om läget i kolonierna på mitten av 1700-talet.
  • Kolonisterna blir alltmer missnöjda med det engelska styret. Boston tea party.

 

    Vecka 45 

  • Den amerikanska revolutionen börjar. Kolonierna förklarar sig självständiga och krigar för sin frihet.
  • Till slut vinner de sin frihet och USA bildas men hur ska styret av den nya staten se ut?
  • Hur hänger amerikanska revolutionen ihop med upplysningen? Skrivuppgift
  • Frankrike före revolutionen. Genomgång och diskussion.

 

 

   Vecka 46 

  • Revolutionen börjar! Riksdagen samlas och Nationalförsamlingen bildas.
  • Bastiljen stormas!
  • Revolutionens orsaker och början skrivuppgift
  • Revolutionen sprids över hela landet, förklaringen om mänskliga rättigheter och ”kvinnotåget” till Versailles. Vi gör en övning om mänskliga rättigheter

 

 

  Vecka 47 

  • Kungafamiljen försöker fly och Frankrike blir republik. Skräckväldets tid.
  • Genomgång om revolutionens konsekvenser. Vad blev det av det hela?
  • Napoleon Bonaparte vem var det och vad gjorde han?
  • Vi ses en film om Napoleons ryska fälttåg

 

   Vecka 48

  • Skrivuppgift om revolutionens konsekvenser. Vad blev det av det hela?
  • Vi läser om och diskuterar hur vanliga människor levde på 1700-talet.
  • Genomgång industriella revolutionen. Vilka förutsättningar måste ett land uppfylla för att kunna industrialiseras? Hur påverkade ångmaskinen och mekaniseringen tillverkningen av varor och hur vi reser?
  • Vi fortsätter diskutera industriella revolutionen och ser en kort film.

 

 

   Vecka 49 

  • Källövning om det första vaccinet.
  • Skrivuppgift industriella revolutionen: vilka förutsättningar måste ett land uppfylla för att industrialiseras? Hur uppfyllde Storbritannien dessa förutsättningar?
  • Sammanfattning och avslutande diskussion: Hur påverkade upplysningen samhällsutvecklingen?

 

Resten av terminen jobbar vi vidare med 1700-talet på olika sätt, bla. genom att jobba med Historieätarna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kristendomens inriktningar

Varför finns det olika kristna kyrkor och vad är likheterna och skillnaderna mellan dessa? Vad gör påven och vad är en patriark? Vad är sakramenten för något? Det är några av de frågor vi kommer att diskutera under arbetsområdet.

Centralt innehåll

  • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
  • Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet

Elevens mål:

  • Katolska, ortodoxa och protestantiska kyrkans grunder, högtider och riter.
  • De kristna kyrkornas gemensamma ursprung, samband och skillnader.
  • Kunna diskutera hur samhällen påverkats av kristendomen

Bedömning:

Det sker en kontinuerlig bedömning i klassrummet utifrån diskussioner, arbetsuppgifter mm. I slutet av arbetsområdet kommer eleverna ha ett skriftligt prov.

Veckoplanering

Vecka 40

  • Katolicism och ortodoxi
  • Källuppgift: propaganda
  • Film

Vecka 41

  • Likheter och skillnader mellan inriktningarna
  • Repetera högtider och ritualer
  • Kristendom och samhälle

Vecka 42

  • Vi fortsätter diskutera kristendom och samhälle
  • Prov
                                            Kristendomens inriktningar
 
Bedömningsaspekter: Faktakunskaper, begreppskännedom och analysförmåga.

Betygssättning:  För att nå ett högre betyg ska du först ha uppfyllt alla kriterier på de lägre nivåerna. För betyget D ska man ha nått samtliga krav för ”E”, samt merparten av ”C”. För betyget ”B” ska du ha nått samtliga krav för ”C”, samt merparten av ”A”.

Betyget E

 

Betyget C Betyget A
Du har grundläggande kunskaper om Kristendomen och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionen. Du har goda kunskaper om Kristendomen och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionen. Du har mycket goda kunskaper om Kristendomen och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionen.
Du för även enkla resonemang om likheter och skillnader inom kristendomen.

 

Du för även utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom kristendomen.

 

Du för även välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom kristendomen.

 

Du kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.

 

Du kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.

 

Du kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När jorden blev rund

När jorden blev rund I Sverige säger man att medeltiden tar slut med Gustav Vasa (1500-talet) I Västeuropa är man tidigare, 1400-talet. Men vad händer sen? Det kallas den nya tiden… Man vad är det egentligen som är nytt? Religionen…? Jo, synsättet förändras. Makten i samhället förskjuts, handeln börjar lämna byn. Europa börjar befästa sitt grepp som världs dominant.

Centralt innehåll

Området svarar mot följande delar i det av skolverket beslutade centrala innehållet:

Historia:

  • Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
  • (Revolutioner och) framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
  • Den europeiska dominansen, (imperialism) och kolonialism.

Religion:

  • Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

Kunskapskrav

Nedan följer de relevanta skolverkskraven för betyget C. Alla betyg har samma innehåll men djupare, respektive ytligare tillämpning och förståelse. Ex: för betyget A ska du ha mycket goda kunskaper., för betyget C goda kunskaper, för betyget E behöver du bara ha kunskaper … etc. Samtliga kunskapskrav  finns att läsa på skolverkets hemsida, www.skolverket.se

Historia: Du ska ha goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under 1500 – 1600-talen. Du visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Du anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar ditt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Du ska kunna använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt

Lite mer konkret uttryckt; det här är dina mål.

Du ska kunna förklara:

  • Hur Europa kom att dominera världen från 1500-talet och framåt.
  • Vad reformationen innebar för den kristna kyrkan.
  • Hur den politiska makten förändras – hur reformationen påverkade livet i Europa

Undervisningens innehåll (arbetssätt, arbetsformer)

I detta arbetsområde kommer vi att förutom genomgångar och diskussioner också göra olika typer av övningar och reflektioner utifrån exempelvis film.

Bedömning

Bedömning sker kontinuerligt i klassrumssituationen genom diskussioner och skrivuppgifter.