Category Archives: SO Planering

Kalla kriget, koloniernas frigörelse och dagens konflikter

1945- 2015 Kalla kriget, koloniernas frigörelse och dagens konflikter

Kalla kriget är historia för er men för oss som växte upp 1945-90 var det verklighet. Skulle bomben smälla? Denna period är också en tid av frigörelse för många kolonier, många drogs in i kalla kriget under sin befrielsekamp.  Skulle de välja socialism eller kapitalism? Andra länder gick sin egen väg i kampen mot kapitalism. Vi diskuterar också vad som hände i Europa efter murens fall med fokus på krigen i Balkan. Arbetet avslutas med en diskussion kring hur världen ser ut i dag, vilka är de stora konflikterna i världen och i vad har de sin grund?

 

Centralt innehåll

Området svarar mot följande delar i det av skolverket beslutade centrala innehållet:

Historia:

  • Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen.
  • Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
  • Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
  • Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar

 

 

 

1945- 2015  Kalla kriget, koloniernas frigörelse och dagens konflikter

 

 
Bedömningsaspekter: Faktakunskaper, begreppskännedom och analysförmåga.

Betygssättning:  För att nå ett högre betyg ska du först ha uppfyllt alla kriterier på de lägre nivåerna. För betyget D ska man ha nått samtliga krav för ”E”, samt merparten av ”C”. För betyget ”B” ska du ha nått samtliga krav för ”C”, samt merparten av ”A”.

Betyget E

 

Betyget C Betyget A
Kalla krigets start, skeende, slut och konsekvenser

Du har grundläggande kunskaper om kalla krigets orsaker, förlopp och konsekvenser som du visar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang.

Kalla krigets start, skeende, slut och konsekvenser

Du har goda kunskaper om kalla krigets orsaker, förlopp och konsekvenser som du visar genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. 

Kalla krigets start, skeende, slut och konsekvenser

Du har mycket goda kunskaper om kalla krigets orsaker, förlopp och konsekvenser som du visar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

Frigörelseprocesser i några koloniserade länder och deras koppling till Kalla kriget.

Du har grundläggande kunskaper om frigörelseprocesser i några koloniserade länder och deras koppling till Kalla kriget och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang.

 

Frigörelseprocesser i några koloniserade länder och deras koppling till Kalla kriget.

Du har goda kunskaper om frigörelseprocesser i några koloniserade länder och deras koppling till Kalla kriget och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.

 

Frigörelseprocesser i några koloniserade länder och deras koppling till Kalla kriget.

Du har mycket goda kunskaper om frigörelseprocesser i några koloniserade länder och deras koppling till Kalla kriget och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

 

Aktuella konflikter och historiska perspektiv på dessa

Du har grundläggande kunskaper om aktuella konflikter och kan utifrån ett historiskt perspektiv föra enkla och till viss del underbyggda resonemang.

Aktuella konflikter och historiska perspektiv på dessa

Du har goda kunskaper om aktuella konflikter och kan utifrån ett historiskt perspektiv föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.

Aktuella konflikter och historiska perspektiv på dessa

Du har mycket goda kunskaper om aktuella konflikter och kan utifrån ett historiskt perspektiv föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

Du kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Du kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Du kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter så väl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter så väl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan du använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter så väl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

 

 

 

Lite mer konkret uttryckt; det här är dina mål:

Du ska kunna beskriva, förklara och resonera kring:

  • Kalla krigets start, skeende och slut
  • Frigörelseprocesser i några koloniserade länder och deras koppling till Kalla kriget.
  • Några aktuella konflikter och ge historiskt perspektiv på dessa.

Du använder relevanta begrepp och resonerar och drar slutsatser utifrån historiskt källmaterial

 

 

Undervisningens innehåll (arbetssätt, arbetsformer)

I detta arbetsområde kommer vi att förutom genomgångar och diskussioner också göra olika typer av övningar och reflektioner utifrån exempelvis film.

 

Bedömning: Bedömning sker kontinuerligt i klassrumssituationen, men också via ett antal källövningar och instuderingsfrågor. Instuderingsfrågorna gäller Kalla kriget och koloniernas frigörelse, gör frågorna 1-5, 7-9,11 och 13 på sidan 281.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Planering

 

Vecka 7

  • Introduktion av arbetsområdet. Kalla kriget startar: Från Berlin blockaden till Berlinmuren. Ramp om historia ”Berlin 1945-61”
  • Genomgång: Från Koreakriget till Kubakrisen. Kennedy och Chrustjov.

 

Vecka 8

  • Hur kolonierna gör sig fria och hur kolonierna i sin befrielsekamp blev indragna i kalla kriget.
  • Genomgång och diskussion om Vietnamkriget. Ramp om historia ”Tillbaka till Vietnam” Källövning

 

Vecka 10

  • Livet i Sovjet och USA under kalla kriget. Från matköer och Gulag till segregation och kommunistskräck. Ramp om historia ”Civil rights”

 

Vecka 12

  • Muren faller och kalla kriget tar slut. Ramp om historia ”Berlin 1961-1989”
  • Vi jobbar med instuderingsuppgifterna (1-5, 7-9,11 och 13) på sidan 281.

 

Vecka 13

  • Hur ser världen ut i dag? Vilka är våra nuvarande konflikter och hur började de? Perspektiv på Balkankrigen, Israel-Palestina konflikten och dagens krig mot terror och krig om resurser
  • Källövning: vart är vi på väg?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Etik och moral

Etik och moral

Vad baserar vi våra beslut på? Varför gör vi de val vi gör? Vad är viktigt för oss? Vad menas med att göra det rätta? Kan det betyda olika för olika människor? De beslut vi fattar visar på vår moral. Etik kan beskrivas som läran om moralen, hur vi tänker runt moral. I detta arbetsområde kommer vi att diskutera olika etiska dilemman utifrån olika etiska modeller

Centralt innehåll:

Området svarar mot följande centrala innehåll i LGR 11

Religion

  • Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens och pliktetik.
  • Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
  • Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.

 

 

Kunskapskrav

                 E                  C                   A
Du kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Du kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Du kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.

 

 

 

Utvärdering:

Arbetsområdet utvärderas genom deltagande på lektionernas diskussioner och övningar.

 

Planering

Vecka 6

  • Introduktion av arbetsområdet. Genomgång och diskussion om de etiska modellerna plikt- och konsekvensetik
  • Vi gör en övning om etiska modeller ”Använd plikt- och konsekvensetik”. Vi resonerar också runt värderingar utifrån övningen ”Djurens rättigheter”.

Vecka 7

  • Genomgång och diskussion om de etiska modellerna sinneslags och dygdetik. Vi gör också en övning om dygdetik
  • Vi gör en övning utifrån en specifik situation. Vem är offer, förövare repektive iakttagare.
  • Vi ser en film om olika etiska modeller och avslutar arbetsområdet med en sammanfattande diskussion.

 

 

 

 

 

Hinduism och Buddism

                      Hinduism och Buddism

Efter att ha arbetat om Kristendom, Judendom och Islam har vi nu bara två världsreligioner kvar: Hinduism och buddism. De har båda sitt ursprung i Asien och är inte så stora här i Sverige. Det lilla vi vet om hinduism brukar vara att de har en massa gudar och att korna är heliga. Många av oss har varit i Thailand och där mött buddismen. Men visst måste själva läran handla om annat än bara munkar i orange kläder, Buddha statyer och guldskimrande tempel? Vad handlar själva religionerna om? Vad är det för skillnad mellan Hinduism och Buddism? Vad menar de som säger att buddismen är mer en filosofi än en religion?

 

Centralt innehåll

Området svarar mot följande delar i det av skolverket beslutade centrala innehållet:

Religion:

  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna hinduism och buddism.
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia.
  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle..

 

Undervisningens innehåll (arbetssätt, arbetsformer)

I detta arbetsområde kommer vi att förutom genomgångar och diskussioner också göra olika typer av övningar och reflektioner utifrån exempelvis film.

 

Bedömning

Bedömning sker kontinuerligt i klassrumssituationen, men också via tre uppgifter.

                                       Hinduism och Buddism
 
Bedömningsaspekter: Faktakunskaper, begreppskännedom och analysförmåga.

Betygssättning:  För att nå ett högre betyg ska du först ha uppfyllt alla kriterier på de lägre nivåerna. För betyget D ska man ha nått samtliga krav för ”E”, samt merparten av ”C”. För betyget ”B” ska du ha nått samtliga krav för ”C”, samt merparten av ”A”.

Betyget E

 

Betyget C Betyget A
Hinduismens och buddismens historia, grundtankar, heliga texter, platser, traditioner och högtider

Du har grundläggande kunskaper om de två religionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck.

Hinduismens och buddismens historia, grundtankar, heliga texter, platser, traditioner och högtider

Du har goda kunskaper om de två religionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck.

Hinduismens och buddismens historia, grundtankar, heliga texter, platser, traditioner och högtider

Du har mycket goda kunskaper om de två religionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck.

Likheter och skillnader mellan hinduism och buddism

Du för enkla resonemang om likheter och skillnader mellan de två religionerna.

 

Likheter och skillnader

mellan hinduism och buddism

Du för utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan de två religionerna.

.

 

Likheter och skillnader

mellan hinduism och buddism

Du för välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan de två religionerna.

 

 

 

 

 

 Planering

Vecka 3

  • Introduktion av arbetsområdet. Genomgång och diskussion om hinduismens ursprung, heliga texter och platser, var i världen religionen finns och kastsystemet. Vi tar också upp hinduismens viktigaste gudar.
  • Genomgång om hinduismens budskap och lära och hur läran följs.
  • Film ”Från Sverige till himlen – att leva som hindu i Sverige” övning ”Analysera urkunder – Ramayana”

 

 

Vecka 4

  • Skrivuppgift: Hinduismens budskap och lära
  • Berättelsen om Buddha. Genomgång om buddhismens budskap och lära.
  • Diskussion om hur budskapet uppfylls och Lamaismen i Tibet.
  • Film ”Från Sverige till himlen- att leva som buddist i Sverige. Övning: Analysera urkund ”Den gyllene gräsanden”

 

Vecka 5

  • Uppgift : Buddismens budskap och lära
  • Avslutande diskussion om likheter och skillnader mellan hinduism och buddism. Skrivuppgift i grupp om detta.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Veckobrev vecka 51

Hej föräldrar och elever

Bara en vecka kvar till jullovet!

Fredag 21/12 är det julavslutning! Vi ses i våra mentorsklassrum kl. nio där vi fikar, leker lite jullekar och avslutar med betygsutdelning vid elva tiden. Lunch serveras för de elever som anmält till sina mentorer att de ska äta den dagen.

Vårterminen börjar enligt schema torsdag 10/1.

 

God jul och gott nytt år

önskar

Mentorerna i nian

 

kommande prov/inlämningar:

inlämning av so uppgifterna om Judendom och Islam fredag 11/1