Category Archives: SO Planering

Hinduism och Buddism

                      Hinduism och Buddism

Efter att ha arbetat om Kristendom, Judendom och Islam har vi nu bara två världsreligioner kvar: Hinduism och buddism. De har båda sitt ursprung i Asien och är inte så stora här i Sverige. Det lilla vi vet om hinduism brukar vara att de har en massa gudar och att korna är heliga. Många av oss har varit i Thailand och där mött buddismen. Men visst måste själva läran handla om annat än bara munkar i orange kläder, Buddha statyer och guldskimrande tempel? Vad handlar själva religionerna om? Vad är det för skillnad mellan Hinduism och Buddism? Vad menar de som säger att buddismen är mer en filosofi än en religion?

 

Centralt innehåll

Området svarar mot följande delar i det av skolverket beslutade centrala innehållet:

Religion:

  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna hinduism och buddism.
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia.
  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle..

 

Undervisningens innehåll (arbetssätt, arbetsformer)

I detta arbetsområde kommer vi att förutom genomgångar och diskussioner också göra olika typer av övningar och reflektioner utifrån exempelvis film.

 

Bedömning

Bedömning sker kontinuerligt i klassrumssituationen, men också via tre uppgifter.

                                       Hinduism och Buddism
 
Bedömningsaspekter: Faktakunskaper, begreppskännedom och analysförmåga.

Betygssättning:  För att nå ett högre betyg ska du först ha uppfyllt alla kriterier på de lägre nivåerna. För betyget D ska man ha nått samtliga krav för ”E”, samt merparten av ”C”. För betyget ”B” ska du ha nått samtliga krav för ”C”, samt merparten av ”A”.

Betyget E

 

Betyget C Betyget A
Hinduismens och buddismens historia, grundtankar, heliga texter, platser, traditioner och högtider

Du har grundläggande kunskaper om de två religionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck.

Hinduismens och buddismens historia, grundtankar, heliga texter, platser, traditioner och högtider

Du har goda kunskaper om de två religionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck.

Hinduismens och buddismens historia, grundtankar, heliga texter, platser, traditioner och högtider

Du har mycket goda kunskaper om de två religionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck.

Likheter och skillnader mellan hinduism och buddism

Du för enkla resonemang om likheter och skillnader mellan de två religionerna.

 

Likheter och skillnader

mellan hinduism och buddism

Du för utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan de två religionerna.

.

 

Likheter och skillnader

mellan hinduism och buddism

Du för välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan de två religionerna.

 

 

 

 

 

 Planering

Vecka 3

  • Introduktion av arbetsområdet. Genomgång och diskussion om hinduismens ursprung, heliga texter och platser, var i världen religionen finns och kastsystemet. Vi tar också upp hinduismens viktigaste gudar.
  • Genomgång om hinduismens budskap och lära och hur läran följs.
  • Film ”Från Sverige till himlen – att leva som hindu i Sverige” övning ”Analysera urkunder – Ramayana”

 

 

Vecka 4

  • Skrivuppgift: Hinduismens budskap och lära
  • Berättelsen om Buddha. Genomgång om buddhismens budskap och lära.
  • Diskussion om hur budskapet uppfylls och Lamaismen i Tibet.
  • Film ”Från Sverige till himlen- att leva som buddist i Sverige. Övning: Analysera urkund ”Den gyllene gräsanden”

 

Vecka 5

  • Uppgift : Buddismens budskap och lära
  • Avslutande diskussion om likheter och skillnader mellan hinduism och buddism. Skrivuppgift i grupp om detta.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Veckobrev vecka 51

Hej föräldrar och elever

Bara en vecka kvar till jullovet!

Fredag 21/12 är det julavslutning! Vi ses i våra mentorsklassrum kl. nio där vi fikar, leker lite jullekar och avslutar med betygsutdelning vid elva tiden. Lunch serveras för de elever som anmält till sina mentorer att de ska äta den dagen.

Vårterminen börjar enligt schema torsdag 10/1.

 

God jul och gott nytt år

önskar

Mentorerna i nian

 

kommande prov/inlämningar:

inlämning av so uppgifterna om Judendom och Islam fredag 11/1

Judendom och Islam

                              Judendom och Islam

Varför har judar i alla tider varit förföljda? Hur och när uppstod Islam? Vad är en moské respektive en synagoga. De och många fler frågor kommer vi att prata om i detta arbetsområde. Judendom, kristendom och islam är de tre stora monoteistiska religionerna. Dessa religioner har mycket gemensamt men självklart också mycket som skiljer dem åt. Syftet med arbetsområdet är att du ska förstå grundtankarna inom judendom och islam. Vilka likheter och skillnader finns mellan religionerna?

 

Centralt innehåll

Området svarar mot följande delar i det av skolverket beslutade centrala innehållet:

  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom (hinduism och buddism).
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia.
  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle
  • Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

 

Kunskapskrav

 

                                            Judendom och islam
Betyget E

 

Betyget C Betyget A
Judendomen och Islams historia, grundtankar, heliga texter, platser, traditioner och högtider

Du har grundläggande kunskaper om de två religionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck.

Judendomen och Islams historia, grundtankar, heliga texter, platser, traditioner och högtider

Du har goda kunskaper om de två religionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck.

Judendomen och Islams historia, grundtankar, heliga texter, platser, traditioner och högtider

Du har mycket goda kunskaper om de två religionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck.

Likheter och skillnader mellan judendom och islam

Du för enkla resonemang om likheter och skillnader mellan de två religionerna.

 

Likheter och skillnader mellan judendom och islam

Du för utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan de två religionerna.

.

 

Likheter och skillnader mellan judendom och islam

Du för välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan de två religionerna.

 

 

Judendomens och islams politiska betydelse

Du för enkla resonemang om judendomens och Islams politiska betydelse.

Judendomens och islams politiska betydelse

Du för utvecklade resonemang om judendomens och Islams politiska betydelse

Judendomens och islams politiska betydelse

Du för välutvecklade och nyanserade resonemang om judendomens och Islams politiska betydelse

 

 

Lite mer konkret uttryckt; det här är dina mål:

  • Du ska kunna huvuddragen i judendomens och islams historia
  • Du ska beskriva, förklara och kunna reflektera kring grundtankarna i de två religionerna, dess heliga texter, platser, traditioner och högtider.
  • Du ska förstå, förklara och resonera kring likheter och skillnader mellan islam, judendom och kristendom.
  • Du ska förstå, förklara och resonera om religionernas politiska betydelse.

 

Undervisningens innehåll (arbetssätt, arbetsformer)

I detta arbetsområde kommer vi att mestadels jobba självständigt men också göra olika typer av övningar och reflektioner utifrån exempelvis film och källövningar.

 

Bedömning

Bedömning sker kontinuerligt i klassrumssituationen, men främst via källövningar och inlämningsuppgiften som lämnas in fredag 11/1.

 

 

        Planering

Vecka 48

  • Introduktion av arbetsområdet. Genomgång om judendomens historia, heliga texter, platser och traditioner.
  • Vi diskuterar judendomens budskap och lära, hur religion och samhälle samverkar.
  • Källövning ”Vad är en menora?”

 

Vecka 49

  • Film ”Från Sverige till himlen judendom”
  • Källövning ”Hur jämställda är män och kvinnor inom judendomen”.
  • Genomgång om islams historia, heliga texter, platser och traditioner.

 

Vecka 50

  • Vi diskuterar också islams budskap och lära, hur religion och samhälle samverkar
  • Film ”Från Sverige till himlen shiaislam”.
  • Övning: Religion och samhälle- ”Islam och två viktiga samhällsfrågor”.

 

Vecka 51

Källuppgift: ”Med eller utan hijab?”

  • Vi jobbar med våra arbeten/inlämningsuppgifter

Vecka 2

  • Vi jobbar med våra arbeten/inlämningsuppgifter som lämnas in fredag 11/1

              

 

                              

                                 Judendom och Islam

Inlämningsuppgift

Inlämnas fredag 11/1

 

Judendom

Läs kapitlet om judendom (s.32-67) i din religionsbok och gör uppgifterna på s.67

2, 4,5, 7, 8, 10, 13, 15.

Islam

Läs kapitlet om islam (168-211) i din religionsbok och gör uppgifterna på s.211

3, 5, 6, 9, 11, 12

 

Tänk på att svara noggrant på alla frågor. Förklara begrepp, traditioner, tankar mm.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andra världskriget

                              Andra världskriget

Andra världskriget brukar vara ett arbetsområde många ser fram emot. Det är spännande och många av er vet ganska mycket om kriget redan innan vi börjar. Det är också viktigt att förstå detta krig (orsaker, skeende, konsekvenser) då det inte var så väldigt länge sedan. Överallt i världen lever fortfarande människor som på olika sätt påverkades av kriget. Måndag 19/11 får vi besök av Livia Fränkel som berättar om sina upplevelser under förintelsen.

Centralt innehåll

Området svarar mot följande delar i det av skolverket beslutade centrala innehållet:

Historia:

  • De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.

 

 Kunskapskrav 

                                            Andra världskriget
Betyget E

 

Betyget C Betyget A
Andra världskrigets orsaker, förlopp och konsekvenser

Du har grundläggande kunskaper om krigets orsaker, förlopp och konsekvenser som du visar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang.

Andra världskrigets orsaker, förlopp och konsekvenser

Du har goda kunskaper om krigets orsaker, förlopp och konsekvenser som du visar genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.

  Andra världskrigets orsaker, förlopp och konsekvenser

Du har mycket goda kunskaper om krigets orsaker, förlopp och konsekvenser som du visar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

Sverige under kriget

Du har grundläggande kunskaper om Sveriges situation och handlande under kriget och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang.

 

Sverige under kriget

Du har goda kunskaper om Sveriges situation och handlande under kriget och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.

 

Sverige under kriget

Du har mycket goda kunskaper om Sveriges situation och handlande under kriget och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

 

Förintelsen

Du har grundläggande kunskaper om Förintelsen och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang.

Förintelsen

Du har goda kunskaper om Förintelsen och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.

 

Förintelsen

Du har mycket goda kunskaper om Förintelsen och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

 

 

 

 

 

 

Lite mer konkret uttryckt; det här är dina mål:

Du ska kunna beskriva, förklara och resonera kring:

  • Andra världskrigets orsaker, förlopp och konsekvenser
  • Vad som hände i Sverige under kriget.
  • Förintelsen

Undervisningens innehåll (arbetssätt, arbetsformer)

I detta arbetsområde kommer vi att förutom genomgångar och diskussioner också göra olika typer av övningar och reflektioner utifrån exempelvis film.

 

Bedömning

Bedömning sker kontinuerligt i klassrumssituationen, men också via en inlämningsuppgift som vi jobbar med under vecka 47. Inlämningsuppgiften ska mailas till Anna/Victoria efter skoldagens slut torsdag 22/11.

 

 

 

        Planering

Vecka 45

  • Tysklands utrikespolitiska mål, München konferensen, Tysklands och Sovjets ”icke-angreppspakt”.
  • Kriget bryter ut: Tyskland går in i Polen, Finska vinterkriget, Blixtkrig, Frankrike faller, Slaget om Storbritannien. Blitzen
  • Operation Barbarossa, Pearl Harbour. Krigets vändpunkter och Dagen – D.

 

Vecka 46

  • Terrorbombningar. Kapplöpning till Berlin. Tyskland kapitulerar.
  • Atombomber över Japan. Kriget är slut. Krigets konsekvenser
  • Sverige under andra världskriget. Övning om ”Midsommarkrisen”

Vecka 47

  • Arbeta med inlämningsuppgiften som ska mailas till Anna/Victoria efter skoldagens slut torsdag 22/11

 

Vecka 48

  • Förintelsen. Hur gick det till? Vilka var offren?
  • Raoul Wallenberg. Vem var han? Vad gjorde han?

 

      

                                     Andra världskriget

Lämnas in torsdag 22/11

Tänk på att hela tiden försöka förklara allt som händer. (T.ex. varför Tysklands invasion av Sovjet inte fungerade.) Försök också ta det hela ett steg längre och gör jämförelser med andra tider och händelser. (T.ex. Karl XII’s och Napoleons försök att invadera Sovjet.)

Till din hjälp har du kapitlet om andra världskriget och dina anteckningar. Självklart kan du använda andra relevanta böcker, hemsidor, filmer, föräldrar mm. Glöm bara inte att ange källa.

1.

Vilka utrikespolitiska mål hade Hitler? Förklara också vad Hitler gjorde för att nå dessa mål före 1/9 1939.

 

2.

Mellan vilka två länder slöts en ”ickeangreppspakt” och varför kom denna pakt till?

 

3.

Berätta om Tysklands erövringar 1940.

 

4.

Vad var Operation Barbarossa” och varför gick det inte som Hitler ville?

 

5.

Varför gick USA med i kriget?

 

6.

Berätta om krigets vändpunkter.

 

7.

Efter sommaren 1945 såg det världspolitiska läget helt annorlunda ut jämfört med 1939. Förklara vad som var annorlunda.

 

8.

Sverige, Norge, Danmark och Finland var på olika sätt inblandade i kriget. Redogör kort för utvecklingen i grannländerna. Reflektera varför utvecklingen blev sådan och jämför med hur Sverige drabbades av kriget. Tycker du att Sveriges agerade rätt under kriget. Motivera.