Category Archives: SO Planering

Blir världen bättre?

Globalisering         Blir världen bättre?

När vi ser på tv och läser i tidningar verkar det som om allt bara blir sämre och sämre, men är det sant? Ökar fattigdomen och ohälsan? Vad kan vi göra för att få en bättre värld med hållbar utveckling?

Centralt innehåll

Området svarar mot följande delar i det av skolverket beslutade centrala innehållet:

Geografi:

  • Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen
  • Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

 

Kunskapskrav

Nedan följer de relevanta skolverkskraven för betyget C i geografi. Alla betyg har samma innehåll men djupare, respektive ytligare tillämpning och förståelse. Ex: för betyget A ska du ha mycket goda kunskaper., för betyget C goda kunskaper, för betyget E behöver du bara ha kunskaper … etc. Samtliga kunskapskrav finns att läsa på skolverkets hemsida, www.skolverket.se

Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.

Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

 

Vi kommer också att bedöma arbetsområdet utifrån ett kunskapskrav i samhällskunskap som ser ut så här för betyget C:

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven utvärderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.

 

 

Undervisningens innehåll (arbetssätt, arbetsformer)

I detta arbetsområde kommer vi att förutom genomgångar och diskussioner också göra olika typer av övningar och reflektioner.

 

Bedömning: Bedömning sker till stor del utifrån ditt deltagande på lektionerna. Så se till att vara engagerad i gruppdiskussioner, övningar och helklassdiskussioner.

 

 

                    Globalisering           Blir världen bättre?
Kunskapskraven bygger på din förmåga att analysera hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer, samspel mellan människa, samhälle och natur, värdera resultaten med hjälp av olika geografiska källor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
Bedömningsaspekter: Faktakunskaper, begreppskännedom och analysförmåga.

Betygssättning:  För att nå ett högre betyg ska du först ha uppfyllt alla kriterier på de lägre nivåerna. För betyget D ska man ha nått samtliga krav för ”E”, samt merparten av ”C”. För betyget ”B” ska du ha nått samtliga krav för ”C”, samt merparten av ”A”.

Betyget E

 

Betyget C Betyget A
Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.

 

 

Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

 

Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

 

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven utvärderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv.

 

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven utvärderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då  komplexa samband med lutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven utvärderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i  stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.

 

Lite mer konkret uttryckt; det här är dina mål:

  • Du ska kunna redogöra för och resonera om orsaker till fattigdom och ohälsa
  • Du ska kunna redogöra för och diskutera olika lösningar på hur vi ska kunna lösa problemen runt fattigdom och ohälsa.
  • Du använder relevanta begrepp och ser på problemen utifrån olika perspektiv.

 

 

                           Planering

Vecka 19

  • Introduktion av arbetsområdet. Hur mäts välfärd? Vad är fattigdom?
  • Vad beror fattigdom och ohälsa på? Genomgång och diskussion om bla. odlingsförutsättningar, vattenbrist, begränsade utbildningsmöjligheter och brister på arbetsmarknaden.
  • Befolkningsökning. Hur har det sett ut över tid? Vi tittar på och diskuterar olika modeller för befolkningsökning.

 

Vecka 20

  • Hållbar utveckling, de tre dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
  • Övningar hållbar utveckling: Privat bistånd och Iris fabrik.

 

Vecka 21

  • Vi ser på fattigdom och ohälsa från ett historiskt perspektiv och försöker se in i framtiden. Hur ser det ut om 20 år? övning och diskussion.

 

Vecka 22

  • Har världen blivit bättre? Gapminder och världskoll,se
  • Har världen blivit bättre? Sammanfattning och utvärdering.

 

 

 

 

 

 

 

Globalisering – Den globala ekonomin

Globalisering – Den globala ekonomin

 

Vi hör ofta att världen blir alltmer globaliserad, vad betyder det? De flesta av våra kläder är gjorda i Asien, hur hänger det ihop med globalisering? Varför är det så viktigt för alla länder att ha handelsbalans? Vad innebär frihandel och vad är ett handelshinder? Innebär globaliseringen att alla länder kan vara med och utnyttja sina fördelar eller ligger det något i kritiken att de rika länderna är de som i slutändan tjänar på globaliseringen? Som vanligt har vi många frågor att diskutera…

 

Centralt innehåll

Området svarar mot följande delar i det av skolverket beslutade centrala innehållet:

Samhällskunskap:

  • Hur länders och regioners ekonomi hänger samman och hur olika länders ekonomier förändras i en globaliserad värld.

Geografi:

  • Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

 

 

Kunskapskrav

 

Samhällskunskap: Eleven har grundläggande/goda/mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur (sociala, mediala, rättsliga, politiska och) ekonomiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla/förhållandevis komplexa/komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak/relativt väl/väl fungerande sätt.

 

Geografi: Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla/förhållandevis komplexa/komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del/utvecklade och relativt väl/välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.

 

 

Lite mer konkret uttryckt; det här är dina mål:

Du ska kunna beskriva, förklara och resonera kring:

  • Globaliseringen med för och nackdelar.
  • Världshandeln: frihandel och handelshinder

Undervisningens innehåll (arbetssätt, arbetsformer)

I detta arbetsområde kommer vi att förutom genomgångar och diskussioner också göra olika typer av övningar.

 

Bedömning

Bedömning sker hela tiden i klassrumssituationen men också genom en gruppuppgift och en inlämningsuppgift som lämnas in fredag 26/4, se nedan

 

Planering

Vecka 14

  • Introduktion av arbetsområdet. Övning: Made in Sweden? Vad är globalisering?
  •  Genomgång om utrikeshandel, Import, export och handelsbalans.
  • Genomgång och diskussion om världshandeln: frihandel och handelshinder.

 

Vecka 15

  • Vi jobbar  med gruppuppgiften ”Att erövra världsmarknaden” och redovisar veckans sista lektion.

 

Vecka 17

  • Vi jobbar med inlämningsuppgiften och lämnar in  fredag 26/4

 

 

 

 

Den globala ekonomin

Välj mellan att göra en inlämningsuppgift eller uppgifter i boken.

Använd dig av geografiboken s. 102-107 och samhällskunskapsboken s.140-143, s.149 ”Handel över gränserna”-160.

Inlämningsuppgiften/uppgifterna i boken lämnas in fredag 26/4

 

Inlämningsuppgift 

Tänk på att utveckla ditt svar, förklara varför och ha ett eget resonemang 

Globalisering

Vi säger ofta att vi lever i en allt mer globaliserad värld men vad är globalisering, hur har den utvecklats över tid? Vilka för och nackdelar ser du med globalisering?

Världshandeln

Vad innebär frihandel? Använd begreppen frihandelsområden, tullunion och gemensam marknad. Varför vill man ibland begränsa frihandeln och hur gör man då? Är världshandel orättvis?

 

Uppgifter i läroboken

Gör frågorna 2,7,8,9,10 på s.178 i samhällsboken.

Gör frågorna 12-20 på s.111 i geografiboken.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kalla kriget, koloniernas frigörelse och dagens konflikter

1945- 2015 Kalla kriget, koloniernas frigörelse och dagens konflikter

Kalla kriget är historia för er men för oss som växte upp 1945-90 var det verklighet. Skulle bomben smälla? Denna period är också en tid av frigörelse för många kolonier, många drogs in i kalla kriget under sin befrielsekamp.  Skulle de välja socialism eller kapitalism? Andra länder gick sin egen väg i kampen mot kapitalism. Vi diskuterar också vad som hände i Europa efter murens fall med fokus på krigen i Balkan. Arbetet avslutas med en diskussion kring hur världen ser ut i dag, vilka är de stora konflikterna i världen och i vad har de sin grund?

 

Centralt innehåll

Området svarar mot följande delar i det av skolverket beslutade centrala innehållet:

Historia:

  • Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen.
  • Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
  • Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
  • Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar

 

 

 

1945- 2015  Kalla kriget, koloniernas frigörelse och dagens konflikter

 

 
Bedömningsaspekter: Faktakunskaper, begreppskännedom och analysförmåga.

Betygssättning:  För att nå ett högre betyg ska du först ha uppfyllt alla kriterier på de lägre nivåerna. För betyget D ska man ha nått samtliga krav för ”E”, samt merparten av ”C”. För betyget ”B” ska du ha nått samtliga krav för ”C”, samt merparten av ”A”.

Betyget E

 

Betyget C Betyget A
Kalla krigets start, skeende, slut och konsekvenser

Du har grundläggande kunskaper om kalla krigets orsaker, förlopp och konsekvenser som du visar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang.

Kalla krigets start, skeende, slut och konsekvenser

Du har goda kunskaper om kalla krigets orsaker, förlopp och konsekvenser som du visar genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. 

Kalla krigets start, skeende, slut och konsekvenser

Du har mycket goda kunskaper om kalla krigets orsaker, förlopp och konsekvenser som du visar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

Frigörelseprocesser i några koloniserade länder och deras koppling till Kalla kriget.

Du har grundläggande kunskaper om frigörelseprocesser i några koloniserade länder och deras koppling till Kalla kriget och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang.

 

Frigörelseprocesser i några koloniserade länder och deras koppling till Kalla kriget.

Du har goda kunskaper om frigörelseprocesser i några koloniserade länder och deras koppling till Kalla kriget och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.

 

Frigörelseprocesser i några koloniserade länder och deras koppling till Kalla kriget.

Du har mycket goda kunskaper om frigörelseprocesser i några koloniserade länder och deras koppling till Kalla kriget och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

 

Aktuella konflikter och historiska perspektiv på dessa

Du har grundläggande kunskaper om aktuella konflikter och kan utifrån ett historiskt perspektiv föra enkla och till viss del underbyggda resonemang.

Aktuella konflikter och historiska perspektiv på dessa

Du har goda kunskaper om aktuella konflikter och kan utifrån ett historiskt perspektiv föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.

Aktuella konflikter och historiska perspektiv på dessa

Du har mycket goda kunskaper om aktuella konflikter och kan utifrån ett historiskt perspektiv föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

Du kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Du kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Du kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter så väl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter så väl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan du använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter så väl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

 

 

 

Lite mer konkret uttryckt; det här är dina mål:

Du ska kunna beskriva, förklara och resonera kring:

  • Kalla krigets start, skeende och slut
  • Frigörelseprocesser i några koloniserade länder och deras koppling till Kalla kriget.
  • Några aktuella konflikter och ge historiskt perspektiv på dessa.

Du använder relevanta begrepp och resonerar och drar slutsatser utifrån historiskt källmaterial

 

 

Undervisningens innehåll (arbetssätt, arbetsformer)

I detta arbetsområde kommer vi att förutom genomgångar och diskussioner också göra olika typer av övningar och reflektioner utifrån exempelvis film.

 

Bedömning: Bedömning sker kontinuerligt i klassrumssituationen, men också via ett antal källövningar och instuderingsfrågor. Instuderingsfrågorna gäller Kalla kriget och koloniernas frigörelse, gör frågorna 1-5, 7-9,11 och 13 på sidan 281.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Planering

 

Vecka 7

  • Introduktion av arbetsområdet. Kalla kriget startar: Från Berlin blockaden till Berlinmuren. Ramp om historia ”Berlin 1945-61”
  • Genomgång: Från Koreakriget till Kubakrisen. Kennedy och Chrustjov.

 

Vecka 8

  • Hur kolonierna gör sig fria och hur kolonierna i sin befrielsekamp blev indragna i kalla kriget.
  • Genomgång och diskussion om Vietnamkriget. Ramp om historia ”Tillbaka till Vietnam” Källövning

 

Vecka 10

  • Livet i Sovjet och USA under kalla kriget. Från matköer och Gulag till segregation och kommunistskräck. Ramp om historia ”Civil rights”

 

Vecka 12

  • Muren faller och kalla kriget tar slut. Ramp om historia ”Berlin 1961-1989”
  • Vi jobbar med instuderingsuppgifterna (1-5, 7-9,11 och 13) på sidan 281.

 

Vecka 13

  • Hur ser världen ut i dag? Vilka är våra nuvarande konflikter och hur började de? Perspektiv på Balkankrigen, Israel-Palestina konflikten och dagens krig mot terror och krig om resurser
  • Källövning: vart är vi på väg?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Etik och moral

Etik och moral

Vad baserar vi våra beslut på? Varför gör vi de val vi gör? Vad är viktigt för oss? Vad menas med att göra det rätta? Kan det betyda olika för olika människor? De beslut vi fattar visar på vår moral. Etik kan beskrivas som läran om moralen, hur vi tänker runt moral. I detta arbetsområde kommer vi att diskutera olika etiska dilemman utifrån olika etiska modeller

Centralt innehåll:

Området svarar mot följande centrala innehåll i LGR 11

Religion

  • Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens och pliktetik.
  • Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
  • Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.

 

 

Kunskapskrav

                 E                  C                   A
Du kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Du kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Du kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.

 

 

 

Utvärdering:

Arbetsområdet utvärderas genom deltagande på lektionernas diskussioner och övningar.

 

Planering

Vecka 6

  • Introduktion av arbetsområdet. Genomgång och diskussion om de etiska modellerna plikt- och konsekvensetik
  • Vi gör en övning om etiska modeller ”Använd plikt- och konsekvensetik”. Vi resonerar också runt värderingar utifrån övningen ”Djurens rättigheter”.

Vecka 7

  • Genomgång och diskussion om de etiska modellerna sinneslags och dygdetik. Vi gör också en övning om dygdetik
  • Vi gör en övning utifrån en specifik situation. Vem är offer, förövare repektive iakttagare.
  • Vi ser en film om olika etiska modeller och avslutar arbetsområdet med en sammanfattande diskussion.