Author Archives: susannal

Atomfysik 9b och 9c

Atomfysik

Bok: Fysik Fakta sidorna 160-165 (Kopierat)

Uppgifter: Frågorna på sidan 168-169 (kopierat)

Detta ska ni kunna:

  • Isotoper
  • Varför radioaktiv strålning kallas för joniserande strålning
  • De tre strålningarna Alfa, Beta och Gamma. Vad strålningen består av, hur långt den når, vad som stoppar den och vad händer med atomerna som skickar iväg strålningen
  • Vad halveringstid innebär
  • Vad kol-14-metoden används till och hur den fungerar
  • Skillnaden mellan fission och fusion och var dessa sker.

Läxförhör fredag 26 april

Biologi 9b & 9c

Nervsystemet och sinnesorganen Puls Biologi; s. 230-247 +250. s. 254-268  s. 299-306+ Powerpoint.

Konkreta mål

Du ska kunna:

  • Hur nervsystemet och sinnesorganen är uppbyggda.
  • Vad nervsystemets och sinnesorganens uppgifter är.
  • Vad hormoner är och deras uppgift.
  • Hur nervsystemet, sinnesorganen, hormonsystemet samverkar med varandra och med andra organsystem i kroppen.
  • Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel.

V.6

  • Genomgång: Kroppensstyrsystem: Nervsystemet och hormoner, s. 230 -235.
  • Sinnesorganen: Grupparbete s. 254-268,

V.7

  • Grupparbete : Sinnesorganen s. 254-268, svara på Minns du frågor s. 268.
  • Läs sid 230-235 i Biologiboken. Svara på frågorna på s 250. Minns du? 1-4, Förstår du? 1-2.
  • Genomgång: Hjärnan: Vilka delar består hjärnan av? Hur utvecklas hjärnan? Tonårshjärnan. Hjärnas olika områden. Minnet. Sömn.

V.8

  • Den tänkande hjärnan.
  • Varför styrs vi av våra känslor.
  • Reaktionstid.
  • Skador på hjärnan, droger, s. 299-306.
  • Grupparbete: Redovisning av sinnesorganen.
  • Uppgifter: sid 250 . Minns du? 5,8,9-18. Förstår du 4-9.

V.10

  • Repetition
  • Prov onsdag 6 mars.

Undervisningens innehåll (arbetssätt, arbetsformer)

Genomgångar, grupparbete och uppgifter.

Bedömning

  • Delaktighet under lektioner och i diskussioner
  • Grupparbete/inlämningar
  • Prov

Planering i Kemi för 9b och 9c.

Periodiska systemet och kemiska bindningar

Planering i kemi åk 9 b och c, vecka 50 till och med vecka 5, 2019

Genom undervisningen får du möjlighet att utveckla följande förmågor

  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll

  • Partikelmodell för att beskriva och förklara materians uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
  • De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
  • Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
  • Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
  • Systematiska undersökningar.
  • Formuleringar av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

 Elevens mål

Kunna förstå och förklara följande

  • Hur atomen är uppbyggd (protoner, neotroner,elektroner, elektronskal)
  • Atomnummer
  • Periodiska systemet, hur det är uppbyggt, fungerar och kan användas
  • Kemiska bindningar- jonbindning och molekylbindning
  • Joner
  • Salter
  • Syra, bas
  • Neutralisation
  • indikator och pH
  • Oxidation och reduktion
  • Redoxreaktion
  • Hur ämnen reagerar och binder sig
  • Planera, genomföra, dokumentera och dra relevanta slutsatser av laborationer
  • Balansera former
  • Metaller: Ädla och oädla metaller: Spänningsserien
  • Galvaniskt element.
  • Elektrolys

Bedömning av förmågor/kunskaper grundar sig på

  • Redovisningar/diskussioner/ och genomgångar
  • Läxor och uppgifter/laborationer
  • Prov

Veckoplanering v. 50-v. 5 Kemi Fakta + PULS Kemi s. 170-192

Vecka.50-v.51

Grundämnen, periodiska systemet historik:

  • Dimitrij Mendeljev 1834-1907
  • Svante Arrhenius 1859-1927
  • Marie Curie 1867-1934
  • Planering av en systematisk undersökning i kemi: Hur separereas en blandning av sand, vatten och salt. Lämnas in senast den 11 januari
  • Hur skriver man en labbrapport? Övning: Vulkanutbrott-Vad händer när vi blandar bakpulver med ättisksprit-en kemisk reaktion. Lämnas in senast 11 januari.
  • Grupper och perioder i peiodiska systemet: Varför är grunämnena placerade som de är i periodiska systemet.
  • Atomen,
  • Valenselektron
  • Atomnummer
  • Atommassa
  • Elektronskal 

Laboration 1. Grupp 1-Alkalimetaller är reaktiva och har en valenselektron. I laborationen undersöker vi vad som händer när Litium reagerar med vatten. Labbortrapport skrivs enligt labbraportsmallen och lämnas in senast tisdagen den 15:e januari.

Vecka. 2

  • Periodiska systemet
  • Ämnesgrupper i periodiska systemet: Grupp1: Alkalimetaller, Grupp 17: Halogener, Grupp 18: Ädelgaser
  • Ädelgasstruktur
  • Molekylförening
  • Studieuppgifter: Separata arbetsblad.

INLÄMNING 11:e januari: Lämna in följande uppgifter som ni har jobbat med under lektionstid.

1.Planering av en systematisk underökning i kemi: Hur separeras sand, vatten och salt ifrån varandra?

2.Vulkanutbrott: Kemisk reaktion: Övning i labbrapportskrivning

Vecka.3

  • Joner = laddade atomer: Positiva joner och negativa joner
  • När bildas joner och vilken laddning får jonerna och varför. Hur namges joner och vilken formel har de.
  • indikator och pH
  • Syra och bas
  • Neutralisation
  • Studieuppgifter: Separata arbetsblad.

LÄXA: till 15:e januari: Labbrapport 1. Litium i vatten + s. 172-177 Puls Kemi .

Laboration 2. Joner och Neutralisering.

Vecka.4

  • Kemiska bindningar
  • Metallbidning
  • Oxidation
  • Reduktion
  • Redoxreaktion
  • Metaller-oädla och ädla, spänningsserien
  • Galvaniskt element.

LÄXA: till 23:e Januari : Labbrapport 2. Joner och neutralisering

+ s. 178-185. Puls Kemi

Laboration 3. Hitta joner

Vecka.5

  • Läxa till 29:e januari: Puls Kemi s. 186, 188-190, 192.
  • Elektrolys
  • Övningsuppgifter
  • Prov fredag1 februari.

 

Planering i Biologi för åk 9 b, c , V 41-49

Centralt innehåll

  • Kroppens celler och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.
  • Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas
  • Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
  • Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik
  • Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
  • Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin.
  • De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven

Konkreta mål

Du ska kunna:

  • Människocellens delar och funktion ( mest fokus på: kärnan, ribosomen och mitokondrien)
  • DNA-molekylen-hur är den uppbyggd.
  • Förklara och använda biologiska begrepp som ingår i genetikområdet

Tex: Kromosom, DNA, gener, protein, mutationer etc.

  • Förklara hur proteiner bildas och vad de gör i våra kroppar
  • Olika typer av celldelning (vanlig celldelning, reduktionsdelning)
  • Hur egenskaper ärvs (korsningsscheman- Mendels Lagar)
  • Några ärftliga sjukdomar/förändringar som kan drabba oss, orsaker och behandling (Downs syndrom, blödarsjuka, färgblindhet etc.)
  • Vad som menas med genteknik, hur det kan användas, argumentera för och emot genteknikens användande (t. ex. GMO, ta fram mediciner)
  • Känna till lite om jorden och livets historia (även människans utveckling)
  • Darwins evolutionsteori (hur djur utvecklas och nya arter blir till)

Undervisningens innehåll (arbetssätt, arbetsformer)

Genomgångar, diskussioner, uppgifter, filmer

Bedömning

Delaktighet under lektioner och i diskussioner

Hur du genomför uppgifter

Läxor

Diskussioner

Prov

 Veckoplanering v. 41-48

Bok: Puls, Biologi s. 318-373

V. 41

  • Introduktion av Genetik och Evolution
  • Grupparbete: Cellers delar och function+ DNAs uppbyggnad
  • DNA s uppbyggnad
  • Film: Evolution Människans utveckling + frågor.

V.42

  • Evolution: Livets utveckling-Människans utveckling. S. 354-365.
  • Evolution: Hur fungerar Evolutionen: s. 366-371
  • Film: Forskning pågår : Evolutionen blottar livets framtid
  • Grupparbete: Cellers delar och funktion+ DNAs uppbyggnad
  • DNA s uppbyggnad,, gener, proteinsyntes

V.43         PRAO

V.44         HÖSTLOV

V. 45

Läxförhör 6 november: Evolution, sid. 354-371, stödfrågor s. 373, Minns du? Förstår du? Utmaningen.

  • DNA s uppbyggnad,, gener, proteinsyntes
  • Hur arbetar en gen i cellen
  • Hur förs arvsanlagen vidare?
  • Film: Det sitter i generna – Så fungerar gener
  • Vanlig celldelning
  • Reduktionsdelning

V.46

 Läxa till tisdag 13:e nov. Läs sidorna 318-325

  • Hur ärvs egenskaper.
  • Gregor Mendel
  • Kromosompar och anlagspar
  • Dominanta och vikande anlag
  • Människan och generna-ärftliga sjukdomar, blodgrupp, Down syndrom, flicka eller pojke, klon

V.47 Temavecka

V.48

Läxa till tisdag 27 nov. s. 326-335.

  • Mutation
  • Cancer
  • Vad är genteknik?
  • Tester som avslöjar
  • Kan genteknik bota sjukdomar?
  • Film: Forskning pågår: Kriget mot cancer
  • V.49
  • Repetition
  • Prov onsdag 5 dec.

 

Kunskapskrav som testas under arbetsområdet

 

E C A
Eleven har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier.

 

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion.

 

Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.

 

Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Eleven har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.

 

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.

 

Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.

 

Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Eleven har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.

 

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.

 

Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till ekologiskt hållbar utveckling.

 

Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.