Racket- bollspel v.16-17

Under dessa veckor kommer vi att träna vår förmåga att använda rack och boll i olika spel. Det blir övningar, lekar och spel. Dessa aktiviteter går under bedömningspunkten som handlar om förmågan att utföra komplexa rörelser. Har du koll på bollen och kroppen när du slår en badmintonslag eller passar en volleyboll? Är du aktiv och visar på så sätt att du förstår vikten av att röra på sig?

 

Lycka till / Patrik

Musik och rörelse v.11-14

I flera situationer i våra liv ställs vi inför situationer där det kan vara rätt bra att kunna dansa lite. Bröllop, fester eller kanske bara en trevlig kväll med kompisar där det skakas sin lurviga hemma i vardagsrummet är några exempel där det är rätt skönt att ha lite koll på takten, armar och ben. Inom många träningsformer används också musik på olika sätt och detta kommer vi också ta en titt på.

Elevens mål

Du ska:

  • Förstå hur du kan använda takt och rytm när du rör på dig till musik.
  • Känna till några traditionella danser
  • Ha koll på olika träningsformer till musik

Undervisningens innehåll (arbetssätt, arbetsformer)

Under detta arbetsområde kommer vi att jobba praktiskt. Vi kommer att på lektionerna testa på olika danser samt träningsformer till musik. Du kommer även själv tillsammans med andra att få genomföra en uppgift där du ska röra dig till musik.

Bedömning

Bedömningen kommer att ske genom det du gör praktiskt på lektionerna, att du visar att du kan delta i de danser och träningsformer vi gör, samt jobbar med rytm och takt. Vi kommer också att ha uppgifter där du ska sätta ihop steg till en helhet i år 7.

Kunskapskrav

 

E                   I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang.

C                   I danser och rörelse och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser relativt väl till takt, rytm och sammanhang.

A                   I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser väl till takt, rytm och sammanhang.

 

Bedömning

  E

Du anpassar dina rörelser till viss del till takt och rytm

C

Du anpassar dina rörelser relativt väl till takt och rytm

A

Du anpassar dina rörelser väl till takt och rytm

    INNEBÄR  
Hålla takt Jag rör mig i takt till musiken ibland Jag rör mig i takt till musiken för det mesta Jag rör mig nästan alltid i takt till musiken och kan snabbt hitta rätt igen om jag kommer av mig
Puls och rytm Jag kan steg där jag rör mig till grundpulsen och grundrytmen  (1-2-3-4) Jag kan steg där jag rör mig till enkla rytmer (tex 1-2-paus-4) Jag kan steg där jag rör mig till svårare rytmer (tex 1-2-snabb-snabb-stopp)
Kroppskontroll Jag tycker det är svårt att göra rörelser med armarna i takt samtidigt som benen Jag kan göra enkla rörelser med armarna i takt samtidigt som jag rör benen Jag kan göra svåra rörelser med armarna i takt samtidigt som jag rör benen
Övergångar, att byta mellan olika rörelser Jag tycker det är svårt att byta från en rörelse till en annan Jag kan byta från en rörelse till en annan ganska smidigt. Jag tvekar inte ofta Jag tycker det är enkelt att byta från en rörelse till en annan ganska smidigt. Jag gör det på smidigt sätt utan att tveka

Idrott och hälsa – Träningslära: Styrka v.4-8

Uppgiften

Om du lämnar in denna uppgift senast fredag v.7 kommer du slippa en fråga på provet. Styrka – Tabata – sätt upp ett mål

Provet v.8

Under vecka 8 kommer vi ha prov. Provet kommer bygga dels på de övningar vi gör på lektioner, du ska veta vilka styrkeövningar det finns. Dels på styrketräningshäftet. 7A måndag, 7B torsdag och 7C onsdag.

Styrka – Styrketräningshäfte 2017

Vill du lyssna på häftet?

VARFÖR SKA MAN STYRKETRÄNA?

Syftet med styrketräning är inte att skapa muskelfenomen, elitidrottare eller framgångsrika kroppsbyggare. Även vi ”vanliga” människor behöver en viss styrka för att klara av vårt yrke och vår vardag. Det gäller både om vi ska utföra ett tungt arbete, och om vi måste tåla långvarig, ensidig belastning. Det är naturligtvis lika viktigt för båda könen.

Regelbunden styrketräning är också bra för dig som vill må lite bättre, minska risken för skador eller kanske komma igång lite snabbare efter t ex en skada eller längre tids sjukdom.

Elevernas mål

Under detta arbetsområde ska vi jobba med styrketräning i olika former. Du ska som elev:

  • Känna till på vilka olika sätt du kan träna upp din muskelstyrka och kunna ge exempel på hur man kan lägga upp och planera sin träning.
  • Förstå hur kroppen fungerar när du tränar din styrka.
  • Du ska också förstå varför det är viktigt att träna sina muskler och vilka positiva effekter det finns att kroppen är tränad samt känna till risker det finns med styrketräning.

Undervisningens innehåll

Under lektionerna kommer vi att jobba med styrketräning i olika former för att du som elev ska få se och uppleva olika sätt att träna på. Vi kommer jobba med både stationer, banor samt spel och lekar. Det kommer att vara både praktik och teori om styrketräning, vi kommer alltså både göra övningar samt prata om hur och varför man ska träna. Vi kommer att avsluta arbetsområdet med ett skriftligt prov.

Bedömning

Du ska som elev visa kunskaper både praktiskt och teoretiskt under lektionerna. Praktiskt visar du förståelse för vikten av att träna genom att delta aktivt i de övningar vi gör på lektionerna samt gör övningarna rätt för att visa att du undviker skaderisker. Under provet kommer du att få möjlighet att visa att du förstår hur kroppen fungerar, positiva effekter på kroppen samt hur man kan lägga upp olika sorters träning och program utifrån olika träningsmål.